Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
C. T. Odhner.
Rådet flerstädes omnämnes såsom edgärdsnämnd’), alldeles som med
landsrättens nämnd var fallet, samt att man ännu 1349 (i Jönköping)
finner den dömande ocli administrerande myndigheten skilda och den
förra representerad af en nämnd 2), så synes man ha fulla skäl att
antaga, det stadsdomstolen till en början var organiserad efter Svenskt
mönster, hvilket på sina ställen torde fortfarit ända till Allm. St.L:s
utfärdande; det Tyska inflytandet har således först modifierat och
slutligen (i St.L.) nästan omdanat detta rättsväsende. Häraf blir dock
en följd, att ett ursprungligen Svenskt element ingick såsom
bidragande i Rådets bildning 3).
Det Tyska elementet infördes småningom af Hanseaterna. Den
Liibska rätten var vid denna tid i det närmaste färdigbildad och hade
blifvit antagen i de flesta Östersjöstäder, Rostock, Wismar, Stralsund,
Wisby m. fl. och äfven i Hamburg var han hufvudsakligen gällande.
Hvad var då naturligare, än att han äfven begynte sträcka sitt
inflytande till de Svenska sjöstäderna, i hvilka hastigt ett stort antal
Tyskar fingo insteg, medförande Tyska grundsatser och rättssedvänjor?
Snart får man äfven från våra städer höra talas om advocatus,
magister burgensis, consules och communitas civium, benämningar alla
hämtade från Tyskland 4). Den i de Tyska städerna numera herrskande
friheten och oberoendet af all öfverordnad myndighet lät af många
skäl ej fortplanta sig på Svensk jord: oafsedt våra städers
obetydlighet, var centralisationen hos oss ännu i stigande, medan hon i
Tyskland snart sagdt liade upphört att verka. Härigenom fick
stadsförfattningens utveckling i Sverige en helt annan riktning och gång än i
mönsterstäderna. I dessa utgjorde Fogdeniakten utgångspunkten och
liäfstången för vinnande af egen jurisdiktion, i början sekunderad af
en i alla ärender deltagande menighet: från 1200 begynte båda dessa
makters inflytande att alltmer aftaga, för att lemna rum åt ett
Aristokratiskt, allt centraliserande Råd. Ett. sådant blef visserligen efter
Tyskt mönster äfven i de Svenska städerna inrättadt, men på samma
gång växte Konungamaktens inflytande på städerna, hvarjemte det
demokratiska elementet aldrig utplånades, utan städse tortlefde för
att längre fram ytterligare utbildas.
De urkunder, vi hafva att tillgå, omtala ej något Råd i städerna
1) Bj.lt. (Schlyters uppl.) H. 12, 14.
2) se sid. 120.
3) Jmfr förhållandet med den Anglosachsiska vittnesnämnden, hvarur Rådet i de
Engelska städerna möjligen uppkommit: Lappenberg a. st. I, s. 615.
4) Jmfr Frensdorff a. st. s. 85 och Hegel Gcschichte der Städteverfassung von
Italien II, s. 416 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
