Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
C. T. Odhner.
som skulle förestå underrätten, blifvit kallad1) Byfogde5). Men då
dessa underrätter aldrig blefvo införda i en stor del städer, så
öfvergick han der till att blifva uppbördsman först å Konungens, sedan
äfven å stadens vägnar och framträder under 1500-talet allestädes
som en stadens embetsmän med olika funktioner på olika ställen, än
såsom blott uppbördsman och exekutor, än tillika såsom bisittare dels
i underrätten, dels äfven i Rådstugurätten 3), än skulle lian, som det
det heter i Wimmerby Priv. 1604, "hafva makt med Rådets tillhjelp
att antasta hvem som sig emot lag och rättvisan förbryter och i
stadens fängelse i förvaring taga, intill lag och dom deröfver gången är."
Äfven i Stockholm finner man i Embetsböckerna4) från slutet af
1500- och början af 1600-talet omnämnde 2 "Rettefogdar", som der
voro något likartadt med de i Wisby St.L. förekommande 2 Fogdarne,
hvilka dels voro domare i underrätten, dels utöfvade den exekutiva
myndigheten 5).
Från Fogdens och Rådets dom vädjades under Konungens egen,
hvilken afdömdes dels vid de ordinarie Räfstetingen, dels vid de
särskilta, i städerna 2 gånger om året förekommande 6). Ofta hände ock
i dessa tider af enkla former, att den klagande vände sig till
Konungen personligen, hvilken i thy fall stundom afgjorde målet genast,
stundom anbefallte ny ransakning, stundom åter förordnade ett
Rättare-ting till målets utredande och afdömande 7). Det var icke heller
ovanligt, att klagomål framfördes till Konungen direkte, med förbigående
af alla underrätter, och att Rådet blott erhöll befallning om
verkställande af sådana domar.
1) Namnet Byfogde har sannolikt uppkommit till skillnad från den högre
Fogaten, som vanligen tillika var Slotts- eller Häradsfogde. Namnet kan väl äfven hafva
kommit från Danmark, ehuru Byfogden der innehade samma befattning, som
Konungens Fogat hos oss: jmfr Jacobsen Det Danske Kiöbstadvæsen i 16:de Aarh. (i
Mol-bechs Hist. Tidskr. V, s. 69 ff.).
2) Analogier härför finnas i de Skånska städerna: så blef i Malmö,
Cimbrishamn m. fl. Byfogden äfven præses i underrätten: se Colliug de jnre Sculteti Disp.
Lund. 1760 p. 8: Holmström de Cimhrishamnia 1757 p. 32.
3) Se Upsala Tänkcböcker, Sundelius a. st. s. 455; Wimmerby Priv. 1604 § 10
(se Kastman de Wimmerbya Disp. Ups. 1747 p. 9—13).
4) A Stockholms RådhusArkiv.
5) Wisby St.L- (Sehlyters uppl.) II, 12; III, n, 4.
6) KpmlB. XXX. — Se längre fram.
7) Ex. på ett sådant i Arboga 1460 se Löhman a. st. s. 48, n. Ordförande var
Marsken, bisittare Kon:s Kammarmästare, 2 Riddare, 1 Väpnare och 1 Häradshöfding
samt "Dandemän och Dandeswena flera."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
