Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biilr.ng till Svenska Stadsförfattningens Historia.
143
döma af lydelsen i flera stadsprivilegier från 1400-talet skulle man
förmoda, att flera städer egde sina särskilta stadsrätter. Så talas
redan 1384 i ett K. bref om Norrköpings bok och stadsrätt1), 1403
förunnas stadsrätt åt Wiborg, "äpter thy som stadzboghen j Upsalom
utwyser" 2), och 1444 åt Raumo med åtnjutande af den lag och rätt,
som de hafva i Abo 3), 1484 nämnes "Arboga köpstadslag"4) o. s.v.5).
Alla dessa s. k. stadsrätter äro naturligtvis blott olika upplagor af
allm. St.L.6). Benägenheten att splittra den senare i flera lokala lagar
förskrifver sig kanske till en del från beröringen med Danmark, der
alla betydligare städer egde sin särskilta rätt r), samt från det Tyska
föreställningssättet, för hvilket en allmän stadslag var något alldeles
främmande. Bjärköarätten var för Sverige ett uppslag till ett liknande
rättssystem för våra städer, och utan tvifvel är det deras
obetydlighet, som föranledt tanken på en för dem alla gemensam lag.
Deras föga skiljaktiga uppkomstsätt och enahanda intressen
underlättade företaget.
1) Stadens styrelse.
Yi hafva i det föregående undersökt de första spåren till en egen
kommunalstyrelse för städerna och funnit dessa häntyda dels på ett
inhemskt, dels på ett Tyskt (Lübskt) ursprung. Rättegångsväsendet
i städerna hade af naturliga skäl till en början antagit Svenska
former och utbildat sig i analogi med landets, på samma sätt som de
förras lagar bildat sig efter det senares. Behofvet af en särskilt
administration infann sig dock snart, och mönstret för hennes inrättning
hämtades då naturligtvis från de i detta afseende fullt utvecklade
Nordtyska städerna, isynnerhet som beskaffenheten af den Svenska
domstolsnämnden icke gerna medgaf någon utbildning i administrativ
riktning. I Bjärköarätten efterbildades visserligen den Lübska rätten,
1) Br. tryckt af Hertzman och Ringborg a. st. I, 29.
2) Arwidsson Handl. Fi ni. Historia I, s. 9.
3) Mellenius a. st. s. 9. — 1446 erhåller Lidköping sådan stadsrätt, "som andra
våra köpstäder hafva i Vestergötland", se Gilberg de Lidekopia Disp. Ups. 1744—46.
4) Löhman a. st. s. 32, b.
5) Stjernhöök i De Jure Sv. Goth.que vet. p. 20 och 113 tillägger Söderköping en
egen lagbok, som han sjelf sett. Af Södersten disp. de Sudercopia 1736 underrättas
man, att denna lagbok inledes med följande ord: "Her byrjas Sutherkopungs Lagboch",
samt bär årtalet 1380. Detta är blott ett ex. af St.L. jmfr Schlyters företal till Bj.R.
p. XXXVIII. — Hit hör berättelsen om Sigtuna urganda lagbok, som enligt Prof.
Lundii uppgift vid en transport förkommit i Mälaren, se Hadorph föret. t. Björk.R.
6) Dermed menas äfven någongång städernas privilegier.
7) Se Kolderup Rosenvinge Saml. af gamle Danske Love V, s. 49—485.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
