Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
C. T. Odhner.
men deri förekomma dock flera spår af de Svenska domstolsformerna.
Efter denna tid blef det Tyska inflytandet så öfverflyglande och
Stockholms exempel så afgörande, att hela stadsväsendet småningom
ordnade sig derefter. På somliga ställen har dock förmodligen det gamla
rättegångssättet fortgått en tid i jembredd med den nya administrativa
myndigheten eller Rådet. En sådan administrativ och ordnande makt
har på de flesta ställen varit utgångspunkten för Rådets bildning, så
i Tyskland ’), så äfven i Danmark 2). Härmed förenade sig helt
naturligt en viss lägre politi-lagskipning, i det Rådet måste vaka öfver
stadens ordningar, mått, mål, vigt o. s. v. samt bestraffa förbrytelser
deremot. Dess jurisdiktion sträcktes allt längre, och under det
alltjemt tilltagande Tyska inflytandet absorberades småningom det Svenska
elementet, så att, då allmänna St.L. utfärdades , det Tyska deri
behöll fullständig seger, och Rådet framträdde med helt och hållet Tysk
organisation, för hvars närmare detaljer vi nedanföre skola redogöra.
Detta är ett för Sverige ganska märkvärdigt resultat, om man
jemför förhållandet i grannländerna Danmark och Norge. Enligt
Köpenhamns stadsrätt af 1294 hade visserligen Rådet en temligen
vidsträckt jurisdiktion 3), men detta var dock ett alldeles isoleradt
exempel, ty ännu i Malmö och Lunds stadsrätter af 1360 och 1361 låg
den dömande makten belt och hållet i borgarnes händer, och Rådets
auktoritet var blott administrerande 4). Och äfven sedan Rådet
tillegnat sig den dömande makten, fortfor det gamla rättegångssättet vid
sidan af Rådets jurisdiktion isynnerhet i vissa kriminalsaker 5). Hvad
Norge beträffar, så omtalas i den nyare Bjarkörätten 12 Rådmän i
stadsdomstolen, men jemte dem en nämnd af 12 byamän 6): således
en något blandad organisation, der det Tyska elementet visserligen är
vida starkare än i Danmark, men ännu icke så rent framträdande
som i vår Stadslag. —■ Vi gå nu att redogöra för Stadsstyrelsens
närmare beskaffenhet, sådan ban framträder i Stadslagen och sådan
han sedermera på denna grundval utvecklade sig. Vi hafva då först
att tala om stadskommunens offentliga representant, den egentlige
vårdaren och förvaltaren af stadens rätt
1) Frensdorff a. st. s. 28.
2) Kolderup Rosenvinge Dansk Retshistorie I, s. 103, 104.
3) Kolderup Rosenvinge Saml. af gamle Danske Love V, p. 9, 112, 115.
4) A. st. p. 68, 77, 79.
5) Kolderup Rosenvinge Dansk Retshistorie I, s. 105.
6) Munch a. st. IV, s. 571—2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
