Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biilr.ng till Svenska Stadsförfattningens Historia.
149
deles enahanda stadganden i). Af ofvannämnda uttryck synes följa,
att successionen borde vara bestämd åtminstone för de treåriga
kretsloppen: det oaktadt skulle val årligen företagas, och det på följande
sätt. Atta dagar före S. Walborgs dag skulle Rådet in pleno (såväl
det gamla som det nya) sammankomma å Rådstufvan och der inför
Fogaten välja Borgmästare och Rådmän, hvilka sedan skulle ’’efter
gamblum stadga"2) på Walborgsdagen 3) "lysas"4). Detta dunkla
och ofullständiga stadgande behöfver onekligen förklaringar 5). De som
vid nämnde tillfälle skulle väljas voro naturligtvis blott medlemmarne
af det sittande Rådet för kommande embetsår 6), ty de afträdande voro
sjelfskrifna ledamöter af det gamla. Proceduren kallas oegentligt nog
ett val 7 ;■: det var väl i sjelfva verket ej fråga om annat, än att pröfva,
huruvida anmärkningar förefunnos mot de Rådmän, som nu voro i
turen att sitta eller om några af dem ville afsäga sig sin befattning (ett
fall som ofta har inträffat i våra städer, der både hedern och fördelen
voro ringa). I annan händelse inträdde dessa i sin äfven af lagen
antydda rätt.
Det aristokratiska i denna institution mildrades något genom
valsättets formaliteter, i det Rådet ej framträdde som en permanent
och en gång för alla sluten korporation, som blott kunde förändras genom
frivilligt afträde, utan årligen vexlade genom ett om ock blott formellt
val, hvartill kom, att denna akt erhöll en offentlig och kommunal
karakter genom det högtidliga kungörandet inför menigheten 8). Rådets
stora antal under äldre tider gaf äfven åt detsamma en mer
demokratisk hållning.
Vi nämnde, att lagens ofvannämnde bestämmelser vid tillämpnin-
1) W. St.L. I, i, § 2.
2) Vi fästa uppmärksamheten vid dessa ord såsom häntydande på äldre sedvänjor
i detta fall. Samma uttryck förekommer på andra ställen, såsom KgB. XV
angående burskaps-peuningarnes användande.
3) I Lübeck hölls det årliga placitum strax efter Påsk: se Hach d. Alte Lüb.
Recht s. 144.
4) St.L. KgB. I.
5) Wisby St.L. är i detta afs. ännu ofullständigare. Orsaken härtill är väl den,
att man ville lemna något rum för tradition och praxis.
6) Jmfr. RådstB. II: "the Borgmäst. och Rådhmäu, thet året skulu sitta och rätta,
epter thy the stadgade voro om Walburgamässona."
7) I Lübska rätten samt Wisby St.L. talas ej om välja, utan nämna (nomen,
nömen) se Hach a. st. II, 53; W. St.L. I, 1.
8) Proceduren beskrifves af Tänkeböckerna med följande uttryck: "då sattes
stadens deputerade embeten, reciterades Embetsrullan för kommande år" o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
