Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
C. T. Odhner.
ländingar skulle förordnas till Magistratspersoner i städerna. I ett
vidlyftigt memorial rörande städernas uppkomst i riket, utan namn
eller datum, hvilket synes vara författadt omkring 1620, angifves
såsom en felaktighet i städernas styrelse, att "de somligstädes sätta sig
öfver hufvudet Tyske Borgmästare och Rådmän, tvärt emot lagens
ord"1); och ännu 1672 förekom i städernas besvär en anhållan, att
inga utländingar måtte tagas till Borgmästare eller Rådmän 2).
Yi komma nu till valsättet och sammansättningen. Båda voro
helt och hållet efterbildningar af Tyska stadsrätter; men under det i
Lybeck det förra och i andra Hansestäder, såsom Stralsund,
Hamburg m. fl., äfven den senare voro noga bestämda, äro deremot de
hithörande stadgandena i St.L. ganska sväfvande och blefvo derföre
ock under utvecklingens gång föremål för olika uppfattningar och
till-lämpningar, så att dessa förhållanden icke allenast voro olika i olika
städer, utan äfven i samma stad gestaltat sig annorlunda på olika
tider. Det är derföre svårt, att deruti fixera och uppställa någon
genomgående norm: vi skola dock försöka ånge grunddragen.
Den allmänna tendensen hos Rådsorganisationen var, i enlighet
med det då för tiden i Hansestäderna gällande förhållandet,
aristokratisk, ty valrätten låg hos Rådet sjelft och utöfvades medelst ett
slags Cooptation, ehuru ej så tydligt uttalad som i Liibeck 3), der
Råds-tjensterna voro permanenta, såvidt ej innehafvarne gjorde sig ovärdiga
desamma, och det så, att hvarje år blott två tredjedelar af Rådet voro
i tjenst eller utgjorde det "sittande Rådet", medan den tredje delen
under namn af det gamla Rådet åtnjöt tjenstledighet och sedermera efter
anställd pröfning af ett särskilt elektors-utskott åter inträdde i sin
embetsutöfning. Enligt St.L. i hans ursprungliga lydelse var äfven i
Svenska städerna Rådet fördeladt på tre linier. Af det föreskrifna
antalet 6 Borgmästare och 30 Rådmän skulle ’’tio Rådmän vara ett
år, tio andra året, och tredje året sammaledes, och två Borgmästare
skola vara hvart år med dem tio" 4). Här var sålunda blott en
tredjedel hvarje år "sittande." Såväl denna modifikation, som Rådets
antal synas vara hemtade från Wisby Stadslag, hvilken sannolikt icke
långt förut blifvit af samma Konung 5) stadfästad och innehåller ail-
1) Oxenstjernska Saml. å Riks-Arkivet.
2) Res. på Städ. besvär 1672 § 17: Stjernman s. 1700.
3) Frensdorf! s. 101 — 106.
4) 1665 års Upl. fol. 60.
5) W. St.L. Schlyters företal p. V, VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
