Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biilr.ng till Svenska Stadsförfattningens Historia. 157
Hit hör slutligen äfven Rådets befogenhet att upptaga nya
medlemmar i kommunen eller att meddela burskap under de af lagen
föreskrifna vilkor (hvarom mer framdeles) och enligt senare
skråförfattningar i samråd med skrånas föreståndare 1), äfvensom att meddela
s. k. burabref och geburtsbref under stadens sigill 2) åt dem, som
begåfvo sig utrikes, samt utfärda stadsbref å fastighetsförvärf m. m.3).
— I flere af ofvannämnde befattningar, såsom burskaps meddelande
m. fl., finner man Fogden nämnas bredvid Rådet såsom lika
bemyndigad, och det är först sent, under 1600-talet, som bestämdare
grän-sor uppdrogos mellan den kungliga och den kommunala myndigheten i
dessa likasom andra hänseenden.
Vända vi oss nu till den andra sidan af Rådets verksamhet, den
uti hvilken detsamma framträder såsom kommunens öfverhet, såsom
den organiserande och befallande makten, så finne vi här ett vidsträckt
fält, en stor mångfald af yttringar. Vi vilja derföre betrakta denna
sida under vissa synpunkter fördelad. — Vid undersökningen om den
historiska uppkomsten af Rådsmyndigheten hafve vi funnit det första
ursprunget till det egentliga Rådet framträda i behofvet af en viss
ordning och politi inom de många nya förhållanden, som af stadslifvet
blifvit en följd. Genom detta senares utbildning fick denna
administrativa funktion en ganska vidsträckt verksamhetskrets, då till hennes
fullständiga utöfvande erfordrades, att kunna vid behof utfärda
statuter och politi-förordningar, d. v. s. en viss inskränktare
lagstiftningsmakt, samt vidare att kunna för allmänna ändamål till det
gemensamma bästa pålägga staden nödvändiga kommunalafgifter d. v. s. en
viss beskattningsmakt. Med denna administrativa myndighet förenade
sig småningom den dömande, genom en efter Tyskt mönster gjord
omskapning af den Svenska nämnden till ett i all dom deltagande
Råd. Slutligen tillkom äfven af naturliga skäl och genom sakens egen
nödvändighet en viss exekutiv myndighet, ehuru vi skola finna, att
denna i lagen mer förutsättes än uttryckligen medgifves.
rialet af */t 1820 till utrönande af den rätt, under hvilken denna jord innehades.
Anf. Saml. af Instr. s. 134—35.
1) Se Klemming Skråordningar (i Fornskriftssällskapets Handl.) s. 62, 80 m. fl.
2) De förra omtalas i St.L. KgB. XV, § 11. De senare i städernas tänkeböcker
på åtskilliga ställen. Dylika fingo enl. Stockholms priv. "/, 1594 § 24 icke utfärdas
af Ståthåll. eller Befallu.man, utan blott af Borgm. och Råd.
3) JordaB. VI, Rådst.B. XXIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
