Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
C. T. Odhner.
fall att anställa undersökningar om den allmänna sedlighetens
tillstånd !).
Äfven till familjen och dithörande förhållanden sträckte sig
Rådets kontrollerande myndighet. Så skulle t. ex. Rådet förordna 6 gode
män vid arfskifte, till hvilka i fall af behof kunde adjungeras 2
Rådmän 2). Vidare skulle Borgmästarne med Fogden utreda
skyldska-per i tvistiga fall, äfvensom vaka öfver omyndigas rätt och, i fall
fränder saknades, förordna två (eller flere) byamän att sköta
för-mynderskapet, hvilka årligen för Rådet skulle aflägga redogörelse för
sin förvaltning3). I sammanhang härmed nämna vi, att med tiden
äfven fattigvården, hospitaler ("sjukestugor") och välgörande inrättningar
ställdes under Rådets förvaltning ocli uppsigt4), hvari detsamma på
somliga ställen biträddes af särskilta embetsmän, som kallades de
fattiges Förmyndare.
En högst besvärlig och vidtomfattande afdelning af Rådets
verksamhetskrets var den finansiella, hvilken naturligtvis växte allt mer
vid den stigande utvecklingen och synes hafva förorsakat de största
svårigheterna, de flesta förvecklingarne såväl i förhållande till
kommunens medlemmar som till Regeringen. Enligt St.L. skulle stadens
särskilte uppbördsmän (deribland äfven Rådmän) hvarje år, åtta dagar
före Valborgsmessan, göra Fogde ocli Borgmästare räkenskap, sedan
de upptagit stadens "ingälder" 5). Enligt senare förordningar för
Stockholm (1598, 1608) skulle äfven Borgmästarne deltaga i den första
uppbörden6). Derpå synes Rådet, förmodligen vid Valborgsmessan,
hafva gifvit menigheten en öfversigt af den finansiella ställningen, ehuru
detta ej torde varit dess skyldighet7). Räkningarne skulle föras af
1) Så anbefalldes stundom Kàmnärerna, feminas per urbem mulgere, ut
depre-henderetur si qva peeeasset. Detta bruk har fortfarit i Stockholm ännu vid medlet af
1500-talet och i landsortsstäder ända in på 1700-talet. (Se t. ex. Stockholms, Köpings
Tänkeböcker).
2) Erfd.B. X.
3) Gift.B. XV.
4) Se t. ex. Kbr. till Wadstena 1532 fStiernman a. st. I, s. 30), Ordin, för
Sthm 1557 § 15, Kbr. till Arboga af 1545 (Löhman a. st. s. 111).
5) KgB. XVIII.
6) RRegistr. Jmfr ang. stadens uppbördsmän längre fram.
7_) I ett bref af 1425 till Kon. från menigheten i Åbo beter det: "beträffande
böckerna och räkenskapen, så hafver menheten dess aldrig varit begärande af Rådet,
utan Rådet hafver oss budit räkenskap hvart år." Grönblad 1. c. s. 42. Längre fram
anbefaldes Rådet att för vissa inkomster redovisa inför menigheten: se 1600 års
Tullordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
