Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biilr.ng till Svenska Stadsförfattningens Historia. 177
Stadsskrifvaren ’), ehuru detta åliggande under 1500-talet flerstädes
öfvergick till andra; utgifterna synas under äldre tider uteslutande
hafva bestämts af Rådet ocli förnämligast Borgmästarne2), ehuru
St.L. derom ej säger mer, än att det skulle ske på två vissa tider
om året, samt att Rådet egde bestämma lönen för vissa underordnade
tjenstemän. Denna St.L:s obestämdhet rörande en så vigtig punkt och
Rådets uteslutande befattning med "fateburen", hafva i det följande
förorsakat åtskilliga ledsamma uppträden och förvecklingar, splittringar
mellan kommunen och hans styresmän, anklagelser mot dessa och
regeringens inblandning3). Också synes Rådet i följd af bristen på
redovisningsbestämmelser och på kontroll från kommunens sida
flerstädes hafva oförsvarligt förvaltat stadens medel. I följd af
regeringens ingripande erhöllo i några städer Konungens Befallningsmän en
viss kontroll äfven öfver uppbörd och utgift4); någongång har
redovisningen äfven för stadens enskilta inkomster blifvit öfverflyttad till
Konungens Räkningekammare 5).
Utom kassan stodo äfven andra stadens gemensamma
tillhörigheter och offentliga handlingar under Rådets vård; dit räknas af St.L.
först och främst: "Stadsens Insigle, Book eller Privilegia", hvilka voro
särskilt anförtrodde åt de båda sittande Borgmästarne e). Sigill
befinnas några städer hafva egt redan i slutet af 1200-talet och början
af 1300 7). Längre fram meddelades vanligen i sjelfva Privil.brefven
dylika insegel. Stadens märke (föreskrifvet af St.L.) 8) var sannolikt
ett aftryck af inseglet9). Med Stadens bok, som på flere ställen i
1) IvgB. XVIII.
2) I Stockholms anf. skatteregister heter det esomoftast: Borgmästaren N. N.
an-ilammade af fateburen i gode mäns närvaro så och så stor penningesumma, som ban
utgifvit till följande o. s. v.
3) Ex. från Jönköping af 1377, (Ilandl. Skand. Hist. XXXII s. 374), från
Upsala af 1583 (Upsala priv. bok): ingen redovisning gjord på 15 år o. s. v.
4) I 1557 års Ordin. § 14 stadgades för Stockholm, att all utgift skulle ske med
samtycke af Korns Befallningsmän, hvilket ytterligare påbjöds 1598, 1602 och 1608
RRegistr.
5) Ses af Kbr. till Upsala Befallningsman 1583 (stadens Priv.bok).
6) KgB. III. Äfven dessa förvarades i fataburen, hvilken stundom reviderades
af utsedde personer (Palmsch. Top. VI). — Enl. Kalmar Priv. ’/, 1598 skulle
stadens "signet" förvaras af 1 Borgm., 1 Rådm. o. 2 af menigheten med hvar sin nyckel.
7) Ex. anföras af Reuterdahl Sv. kyrk. bist. II, i, s. 295.
8) KgB. XVI §. 1. Äfven kalladt byteeken (i Sthm 1457: Palmsch.).
9) Somliga städer t. ex. Sthm hafva begagnat flera olika sigiller för olika
ändamål. Stockholms äldsta ocli största kallades för "klämman." Elers a. st. s. 233.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
