Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
C. T. Odhner.
St.L. omtalas, menas än stadens lagbok, än Tankeboken eller
Protokollen ’). Lagboken skulle af Rådet skyddas för obehöriga tillägg
eller förfalskningar2): att detta åliggande ofta blifvit försummadt,
finner inan dels af exempel på orätta lagböckers begagnande 3), dels af
klagomålen i Gustaf Adolfs konfirmation 1618. — I Protokollsboken
skulle enligt St.L. inskrifvas alla, som vunno burskap äfvensom
fastig-hetsförvärf der kunde införas. Omkring 1380 förekommer först en
stadstänkebok (i Kalmar); i början af 1400-talet omtalas "Stadsboken"
i Stockholm och af inledningen till denna stads äldste förvarade
protokoll af 1420 får man veta, att deri skulle efter Rådets samtycke
uppskrifvas alla gårdar och tomter, som köptes, skiftades, ärfdes eller
pantsattes samt andra ärender "som evärdeliga skulle blifva"4).
Ingenting annat skulle i stadsboken inskrifvas, än det som anbefalldes
af Borgmästare och Råd 5). Att under äldre tider alla städer varit
försedda med Tänkeböcker (såsom de från 1400-talet vanligen kallas
och intill medlet af 1600-talet), är icke sannolikt: de äldsta ännu
bevarade äro från Kalmar (1381, 1384, 1402—1490) 6), Stockholm
1) I förra meningen KgB. III, XV § 8; Råclst.B. VI — i den senare KgB. XV
§ 3, JordaB. VI. — I KgB. XV, 3 fattar Arnell boken liktydigt ined
"Borgerskaps-matriculen": en särskilt sådan fanns doek icke i äldre tider.
2) Förmodligen till kontrollerande häraf samt af lagens rätta tillämpning skulle
lagboken årligen på bestämd tid uppläsas (KgB. XXIII). Detta kom doek sedan ur
bruk: i dess ställe brukades i somliga städer (t. ex. Gefle) att uppläsa ett extract af
lagen. Gefle Domb. i Sv. Hofr. Ark.
3) En Rådman i Jönköping dömdes 1377 att mista bud och båda öronen,
emedan han begagnat en lagbok mot Rådets vilja och dermed gjort dem skada. Handl.
Skand. Hist. XXXII, s. 373.
4) Rådet "stadligadhe thessa hær book fore ena stadzbook aff thy at the førræ
stadz bokin forfoors ok upbran, swa at i hænne skal serifvas ept for£e Borgm. ok
Radlnnanna samthykkio alla gardatompter ok hus som hvar af androm faar antiggia
mz køp ellr skipte ellr androm giælgulne wardhe cllr giffne ellr i arff knnno falla
hulkoledhis thot hænda kan the fridz skillinger aa giffs ok al annor ærande ok maal
som awærdhelikom skulle bliwa ok wara."
5) Beslut af Sthms Råd 1474 (Palmsclu).
6) Förvarade å Upsala Univ. Biblioth. De innehålla några få anteckningar för
ären 1381 och 1384 skrifna på Platt-tyska, äro från 1402 sammanhängande och
intill 1421 skrifna på Latin, derefter intill 1490 på Svenska. De innehålla blott
uppbud, köp, skiften, pantsättningar: någon enda gång förekomma tvistemål rörande
dylika frågor, aldrig brottmål. En lista är bifogad på dem "qvi sunt cives effect-i."
De börjas med öfverskriften: Dit is des stades Kalmercn Denkebook. Vi anföra några
utdrag såsom exempel på form oeh innehåll— 1381: Witlik sey dat N. N. heff
fast-faren wnd wpghelatcn N. N. eyne hoff dye beleghen is wpp de smedestraten to
be-sittende alz des stades recht wt wiset, den voreschr. hof kofte N. K. vor LXXX mr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
