Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
C. T. Odhner.
Förekom något mål, som i lagen saknade bestämmelser, skulle
domstolen enligt St.L. till undvikande af ansvar svära, att det ej fanns
skrifvet i deras lag1). Enligt senare resolutioner skulle i dylika fall
Borgmästare och Råd döma efter deras bästa samvete, hvarvid deras
domar skulle "stadige och faste blifva, som annor beskrefven lag"2),
men Rättegångs-ordinantien af 1614 föreskrifver, att målet då skall
uppskjutas ocli förfrågan göras hos IIof-Rätten. För öfrigt har praxis
varit att för i lagen ej uttryckta mål, söka rättelse i Landslagen,
Do-marereglorna eller Mosis lag. Ett dylikt förfaringssätt blef af Carl
IX i hans stadfästelse af Landslagen 1608 påbudet för landets
domstolar3): och ehuru derom ingenting nämnes i Gustaf Adolfs
bekräftelse af St.L. 1618, så har detsamma äfven i städerna blifvit
sedvänjan *).
Proceduren var enligt St.L. ganska enkel. Som vittnen 5) fingo
landtmän icke uppträda, utom i brottmål 6), ej heller gäster"), och
ingen fick utföra sin sak genom annor man s), undantagande i vissa
skuldfordringsmål, der till och med en af rättens egna medlemmar
skulle förordnas att procurera9). Till sanningens utrönande och
tvisters slitande tillsattes ofta af domstolen särskilta nämnder af Rådmän
eller andra Byamän ’o). Äklagaremakten var högst obestämd: såsom
allmän åklagare uppträder någongång Konungens Befallningsman på
stället eller Riksprofossen u): vanligen egde dock Kämnärer och
Byfogdar att vaka öfver alla förbrytelsers beifrande och bestraffande; den
som var i uppenbart rykte för hor eller annan missgerning egde Rådet
enligt enskilta privil. 12) rätt att "förelägga värjesmål." Rådet var för-
1) RådstB. XIII.
2) Stockholms Priv. af 1436 ocli 1529. D:o af 1563 § 25. Stlims R.luis Ark.
3) Schmedeman a. st. s. 128. Jmfr. Posse Bidr. till Sv. Lagstiftningens Hist. s. 33.
4) Se Tänkeböcker för 1600-talct i Sv. Hofr. Ark. på många ställen.
5) Vittnesmål brukade äfven inhemtas på det sätt, att någre af rätten skickades
med stadens "secret" till vittnet att fråga detsamma. Stockholms T. B.
6) Rådst.B. XXVI.
7) Jfr längre fram.
8) KgB. XIV.
9) KgB. XI. Jfr härmed Wisby St.L. II, 23.
10) Fyra män till byggn.tvisters slitande, Byggn.B. IX; att besigtiga såramål, Sår.
m. w. X; 12-maunanämnd att ransaka om flärd i handel, Kpni.B. III, d:o i
egendomstvister enligt många äldre dombref.
11) T. B. i Sv. Ilofr. Ark., Stlims RhusArk.
12) T. ex. Sthms Priv. af 1436, 1529, 1563 § 28. Nylödöses Priv. af 1573 § 15.
L.L. innehåller stadganden härom i Tingm.B. XIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
