Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biilr.ng till Svenska Stadsförfattningens Historia.
189
klassen utgjordes af dem, som egde till 20 mark i ’Viderläggning" J)
(bolag); dessa skulle ock erlägga burskapsafgiften, ehuru de ej
betraktades som sjelfständiga Byamän, ej heller utgjorde lika skatt med de
öfriga 2). Den tredje klassen innefattade de s. k. 5-öresborgarne eller
alla sådane lösa personer, hvilka staden för kontrollens skull affordrade
burgäld. Äfven andra utskylder skulle af dessa utkräfvas, dock med
mildrande tillägg 3), och att de i allmänhet dragit sig undan desamma,
befinnes af många handlingar. Häraf är temligen klart, att sådana
från början måste hafva stått på en lägre linia, jemförde med den
första klassen. — Äfven inom den senare utbildade sig en viss skillnad,
nemligen mellan besutne och obesutne, af hvilka de förra ensamme voro
kompetenta till Rådserabetena, ensamme aflade ed utan borgen 4) och
hade rätt att bära vapen i staden 5) o. s. v.; längre fram gynnades
de isynnerhet i Stockholm af Regeringen framför de öfriga med stora
förmåner såsom tullfrihet 6), frihet från häktelse 7) m. m. Äfven mellan
köpmän och handtverkare hade af St.L. en skarp gräns blifvit
uppdragen, hvilken hotade att bli allt större, då sedermera anspråk
uppställdes, att alla köpmän skulle vara besutne 8). Detta torde dock
ingenstädes kommit till någon tillämpning. Emellertid grundades härpå
ett slags Aristokati inom de Svenska städerna: man finner nemligen,
att de rikare Tyska köpmännen i några städer, t. ex. Stockholm, på
nämnda grundval höjt sig till en förtryckande öfvermakt öfver de
Svenska. Efter denna Aristokratis störtande har väl jemlikheten icke vi-
1) Ang. ordets ursprung och betydelse se Schlyters Gloss. till Wisby St.L. voc.
wederleghen.
2) Dock skulle de enl. Sthms Priv. 1563 § 10 "hålla all stadsens tunga" lika med
borgarne De afskaffades sedermera genom 1614 och 1617 års Handcls-Ordinantier.
3) Se ByggnB. XXI, § 4; KgB. XIX § 1.
4) RådstB. XXVIII.
5) RådstB. XXXIV § 1.
6J Kbr. till Sthm af åren 1444, 1448, 1457, 1494, Priv. 1529, 1563; Kbr. till
Jönköping af 2% 1583, Tullordn. f. Åbo o. Wiborg 1581 m. fl.
7) Enl. Kbr. till Sthm af 1494 § 1 skulle bofaste borgare derstädes, blott då de
efter lag förbrutit lif och ära, kunna gripas ocli fängslas och äfven i thy fall få ställa
borgen för sig, hvilket bekräftades i 1563 års Priv. § 30 och 1570 års d:o § 13, (för
Nylödöse i Priv. 1573 § 17). Jmfr ang. St.Lrs hithörande stadganden Nordström Sv.
Samh. förf:s Hist. II, s. 622.
8) Äfven för vissa handtverkare sökte man göra detta gällande: så föreskrefs i
Skråordn. för Skräddare 1536, att ingen fick bruka embetet, som ej var "besitten":
Stiern-man a. st. s. 37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
