Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
C. T. Odhner.
vidare kommit i fara, då de Svenska köpmännen i allmänhet stodo
på en alltför låg ståndpunkt, för att kunna utöfva någon despotism.
Vi hafva ofvan sökt närmare fixera St.L:s obestämda stadganden
angående borgerlig rättighet och visa hvad som naturligen ligger till
grund för dem. Att St.L. icke på något sätt omnämner eller söker
reglera det i städerna inträngande frälsets förhållanden och rättigheter,
måste väcka förvåning, då man vet, att förvecklingar deraf redan
uppstått. Kanske får det tillskrifvas vederbörandes skygghet att
vidröra en synnerligen vid dåvarande tidpunkt ömtålig fråga och fruktan
för en dylik kollision, som egt rum vid Landslagens utfärdande. Saken
lemnades öppen och föranledde derföre i framtiden svåra strider. Att
sjelfva tanken på nödvändigheten att gifva städerna en mera sluten
ställning och skyddad existens ej varit främmande för lagstiftarne,
visar sig af deras omsorg att från städerna utestänga medlemmar af
andra kommuner ’). Vi hafva förut omnämnt landtmäns och gästers
inskränkta rättigheter; äfven borgare voro isynnerhet i afseende på
fastig-hetsförvärf underkastade flera kontroller, ty hvarje Byamans son eller sven
som genom köp eller arf kommit i besittning af fastighet i någon stad, var
skyldig att inom natt och år inflytta eller ock sälja densamma, hvilket
äfven gällde för utländingar, som blifvit gårdsegare 2). Något bestämdt
förbud mot innehafvande af samtidigt burskap i flera inrikes städer,
fanns i St.L. icke, men väl mot delaktighet i vederläggningar på flera
ställen3). Ett sådant förbud utfärdades dock 1436 i Stockholms
priv.4) af nämnde år, hvilket bekräftades genom priv. 1529, men
upphäfdes genom 1563 års priv. § 27 med villkor, att skatt och
tunga utgjordes på alla ställena5). Deremot upplifvades ofta St.L:s
förbud för Svenska borgare att innehafva burskap i utländska städer6).
Då vi nu gå att taga en öfversigt af ofvanämnda frågas utveckling
under följande tider, vilja vi först betrakta borgarnes inbördes
förhållande, sedan deras ställning till de öfriga samhällsklasserna, isynnerhet
1) Det är dock att märka, det de hithörande stadg. lara saknas i de äldsta
ex-cmpl. af St.L., se 1665 års uppl. fol. 61.
2) KgB. XV, §§ 7-9.
3) KgB. XV, § 6.
4) Vid 40 mark samt godset, som handlas med, ’’Herskapeuo i staden till
tvc-skiptes".
5) Jmfr Priv. för Linköping ’/12 1571 (Ryding de Lincop. s. 31); Priv. f.
Norrköping 1609 § 7, för Nylödöse 1573 § 20.
6) Så 1563, Stat. af 1570 § 16, Priv. f. Nylödöse 1573 § 16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
