Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biilr.ng till Svenska Stadsförfattningens Historia. 203
tungan till dem, "som bruka handel, vandel och borgarenäring",
hvaremot alla andra gårdsegare såsom "furstar, grefvar, friherrar, adelsmän,
prester, bönder och andre" blott skulle utgöra någon hjelp till stadens
byggning af deras hus, "eftersom tidens lägenhet kan fordra" l). Äfven
enligt Johan IILs hithörande förordningar voro blott de adelsmän och
herretjenare, som idkade borgerlig näring, också underkastade borgerlig
tunga 2), hvaremot ban sökte hjelpa saken genom att strängeligen
förbjuda alla andra frihetsbref än dem K.M. sjelf utfärdat 3). Mot
prester och bönder visade han sig dock strängare: alla sådana, som köpt
hus i Stockholm ocli ej sjelfva bebodde dem’), skulle enl. Kbr. s/n 1577
upplåta dem till köp åt borgare efter mätismannaordom eller ock hafva
förbrutit dem "under oss och Kronan" 5). Carl IX såsom Hertig och
Konung var den, som gjorde de kraftigaste försöken att rensa
städerna från alla oborgerliga elementer och i allmänhet att skydda dem
för allt slags intrång, vare sig af in- eller utländske. Till en början
riktade han sin uppmärksamhet på Frälsets utestängande från
städerna e) och förordnade för Nyköping, Mariestad och Örebro 1580 —1584,
att ingen borgare skulle få på något sätt afhända sig gård eller grund
under Frälset vid 40 marks böter eller (för Mariestad) bördsrättens
återfallande till honom igen7). Dessa bestämmelser utvidgades seder-
1) Jmfr Kbr. till Jönköping af 28|, 1561, till Westervik «1, 1561. — I
skeppsgärden 1566 skulle alla i städerna boende deltaga. Enl. Kbr. till Kalmar 28|, 1566
skulle Kon:s tjenare, som ej idka borgerlig näring, blott hjelpa till stadens befästning.
RRegistr.
2) Se t. ex. Priv. för Sthm 1570 § 4, Kbr. 1589 om Norrl. segl. jemte en mängd
andra. — Dock skulle enl. Kbr. till Rådet i Upsala "|10 1583 alla gårdsegare utan
undantag hjelpa till vid byggn. af hospitaler, Rådstufva o. a. d. RRegistr.
3) Kbr. 22|6 1573, d:o l4|, 1585. I det senare brefvet påpekas särskilt
ogiltigheten af frihetsbref från Hertig Carl eller andra hans syskon, "efter vi här i vårt
kon-gerike icke känna någon god före att vara vår like i makt och välde." — Nordin.
Saml. Hist. Urb.Sv.
4) Detta skulle äfven gälla om borgarne sjelfva, så vida de ej hade barn, som
kunde öfvertaga desamma; enl. Kbr. 16|, 1573 till Ståth. i Sthm.
5) Nordin. Saml. Hist. Urb.Sv. Det heter i detta bref besynnerligt nog, att prester
och bönder uppköpa de flesta hus, som kunna vara till salu i Sthm, dem de sedan
förhyra åt löst parti, som ej göra någon rättighet till staden.
6) Redan Johan III hade dermed gjort början, i det han vid bördsrättens
inlösande i städerna (hvilket af honom till och med anbefalltes: se Kbr. af 1582, 87 o.
91: RRegistr.) förbjöd att sälja jorden under Frälset.
7) Bref till Nyköping af 1580 och 1584 (Saml. St.Priv. i R.Ark.); Priv. för
Mariestad 1583 § 2 (Tidström de M. p. 40), bref till Örebro af 1584 (förut anfördt).
13 A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
