Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. 5 Juni - Dagligt bibelstudium - Ungdomsföreningarnas namn. Av Bruno Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
UNGD OMS VÄNNEN
Lörd. d. 15 juni. Mark. 5: 18-20. En
hemmissionär. Jesus villfar ej den räddades
önskan. En högre uppgift. Ett ord ej
blott till nyomvända utan till eiivar
troende. Vad säger du själv om denna
text?
Ämne: När dödens och livets konung mötas.
Sönd. d. 16 juni. Mark. 5: 21—24. Nödens
och kärlekens makt. Social
samhällsställning och klassfördom bringas på knä.
Huru mycket måste denne fader
antagligen övervinna för att så komma inför
Jesus?
Månd. d. 17 juni. Mark. 5: 25- 29. Trons
hand Om kvinnan väntat hjälp från
Jesu mantel, hade det varit grov
vidskepelse, hur stark hennes tro än månde
vara. Då det gives en skillnad på tro
och tro, så frågas: Vari utmärker sig
kvinnans tro i detta speciella fall?
Tisd. d. 18 juni. Mark. 5: 30—34. Ej idet
fördolda. Jesus ville ej ha några hemliga
lärjungar. Bland tusenden, som omgiva
honom, upptäcker fans blick den
enskilde. Vilken betydelse för kvinnans
tro och andliga liv hade väl hennes
offentligt avgivna vittnesbörd?
Onsd. d. 19 juni. Mark. 5: 35-36. Allenast
tro. Jesus led ej av att människor
vållade honom för mycket omak utan för
lit et. Varför böra vi tro? Vad skola
vi tro? Huru skola vi tro?
Torsd. d. 20 juni. Mark. 5: 37—38. En
lär-jungakärna. Ibland sina trogna hade
Jesus de förtrogna. Huru hade väl denna
särgruppering uppstått? Var skola vi
söka dess orsaker?
Fred. d. 21 juni. Mark. 5: 39-40. Inför
döden. Inför livets furste måste hopplös
sorg tystna. De, som träffats hårdast
av sorgen, skola först få del av
hug-svalelsen.
Lörd. d. 22 juni. Mark. 5: 41—43. Undret
— ett insegel. Vad inseglet är för en
handling, är Jesu underverk för hans
person som Frälsare. Vilka andra
lärdomar ger oss denna tanke?
S. M. F.
e
Sprid Ungdomsvännen!
Ungdomsföreningarnas
namn.
När man kastar en blick i vår matrikel,
kan man icke undgå att lägga märke till den
mängd av olika namn, våra
ungdomsföreningar ståta med. Det är ramsor så långa,
att man nästan hinner glömma bort börjdn,
innan man kommer till slutet. Eller vad
sägs om namn av typen "Kråkebo och
Lind-hults evangelisk lutherska missiorsförenir gs
kristliga ungdomsförening Sabbatsklockan"?
Har den föreningen sedan en juniorförening
som t. ex. heter "Snödroppen", blir dennas
fullständiga namn en ännu mera
respektingivande ordsamling. Detta förhållande och
även andra omständigheter äro orsaken till
att namnfrågan här blir föremål för några
enkla reflektioner.
Först och främst synes det mig önskvärt,
att de långa namnramsorna undvikas, i
ovanstående exempel kan ordet "kristliga" gott
utgå, då den saken uttryckes redan därmed,
att ungdomsföreningen kallar sig för ’mis
sionsföreningens". En tniss’onsförening vill
nog ej äga någon annan ungdomsförening
än en kristlig. Vidare skulle namnet väl
kunnaförkortas genom att missionsföreningen
— eller församlingen — uteslöte orden
"evangelisk-lutherska" ur sitt namn. De stå där
mera som en tom dekoration och kunde
därför saklöst utgå.
Fråga är ock~å, om "Sabbatsklockan"
"Snödroppen" "Syskonbandet" och vad allt för
speciella namn Ungdomsföreningarna ha äro
av någon särskild betydelse. Somliga av
dem äro vackra och kunna ge uttryck för
en skön tanke, men bli likvisst ofta ballast
i namnet. Dessa "specialnamn" bli ofta ett
slags smeknamn på föreningen. "Snödroppen
har möte, utfärd" o. s. v , säger man helt
kort och gott, och det låter ju bra. Men
tidningsreferenten och ännu mera
matrikelföraren måsre skriva hela del mångordiga
namnet många gänger om, och då blir
"Snödroppen" sten på börda, (inom parentes:
på matrikelblanketterna få
distriktsföreståndarna ibland en uppgift, som ser ut så här:
Namn "Snödroppen". Ordf Karl Pettersson,
sekr. Anna Andersson. Tag reda på den
föreningen, den som kan! Skriv föreningens
fullständiga namn jimte adresserna till dess
förtroendemän) Många gånger bli dessa
speciella namn, också en smula barnsliga,
ibland kanske också litet förmätna t. ex.
"Sveriges Hopp" och andra. Oftast äro de
blott en ren poetisk dekoration, utan att de
ge uttryck för något speciellt innehåll.
De två namntyper, som oftast förekomma,
äro "X. kristliga ungdomsförening" och "Y.
missionsförsamlings (1. friförsamlings)
ungdomsförening". De synas mig båda goda
och fullt tillräckliga. Den senare ger ju en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
