Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ur Ukrainas historia - Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emigranterna, prof. Drahomanov med kamrater, öfverflyttade sin
verksamhet till Genève och Lemberg; den ukrainska litteraturen
finner en fristad i Galizien, och det ryska Ukraina försjunker på
sista tiden i ett slapphetstillstånd, enär det afstår sina idogaste
krafter åt de ryska revolutionära organisationerna. Först den
breda revolutionsströmmen vid sekelskiftet återuppväckte den
ukrainska rörelsen i Ryssland, i det den i ryska Ukraina kallade
till lif en ”underjordisk” organisation af det ukrainska
revolutionära partiet. Detta partis första programbroschyr bär titeln ”Det
oberoende Ukraina” (1900). Vid tiden för den ryska revolutionen
stegrades äfven den ukrainska rörelsen, hvilket tog sig uttryck i
bildandet af två starka ukrainska klubbar inom den första och
andra riksduman, med Ukrainas själfstyrelse som lösen. Med
åren 1905 och 1906 börjar Ukrainatanken bli en politisk
massrörelse, som bland de ryska nationalisterna (”Novoje Vremja”,
”Kijevlanin” o. a.) bär namnet ”Mazepism” och likställes med
högförräderi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
