Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HISTORISK ÖVERSIKT - Ukrainas politiska pånyttfödelse. Av Alfred Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A.LFRED JENSEN: UKRAINAS POLITISKA PÅNYTTFÖDELSE
väckte detta en storm av ovilja, och rutenerna kände sig dragna
till Ryssland, där de mottogos broderligt. Denna moskvofilism
i Galizien kulminerade efter Österrikes nederlag vid Königgrätz
1866. Man hoppades då i tysthet på att Ryssland skulle
annektera östra Galizien — liksom fallet var med de fåtaliga
ryssvänliga rutenerna vid krigsutbrottet 1914 — och Jakov Holovatskyj,
den förste professorn i ukrainska språket och litteraturen vid
universitetet i Lemberg, förfäktade varmt idén om ett gemensamt
språk »från Karpaterna till Kamtjatka».
Men denna ryssvänliga glöd svalnade tämligen fort, tack vare
den ukrainska rörelsen i moderlandet. Till Galizien flydde många
ukrainare från Kiev, och i Lemberg, där censuren var mindre
sträng än vid Dnjeper, utgåvos ru teniska tidskrifter och broschyrer,
som insmugglades över den ryska gränsen. Själen i denna rörelse,
som avsåg att förena ukrainarna, splittrade på tre stater liksom
Polen (Ryssland, Österrike och Ungern, i vilket sistnämnda
land inemot 500,000 russiner eller rusnjaker av ukrainsk
härstamning bo), blev Mychajlo Dragomanov (Drahomaniv).
Född 1841 i Hadjatj — fadern var en kosackbonde —
studerade Dragomanov i Poltava och vid universitetet i Kiev, där
han väckte stort uppseende genom sin doktorsavhandling
»Tacitus och det romerska kejsardömets historiska betydelse». Då
zemstvoinstitutionen infördes i det västra Dnjeprlandet 1865,
insåg Dragomanov dess kulturella betydelse och framhöll i en
artikel, att skolundervisningen borde börja med modersmålet.
Han ställdes under uppsikt av polisen, och hans utnämning till
professor vid universitet i Kiev förhalades. Han forsatte emellertid
sin vetenskapliga verksamhet och utgav i förening med
professor Antonovytj »Det ukrainska folkets historiska visor», som
stegrade hans kärlek till folket och stärkte honom i övertygelsen,
att Ukraina en gång skulle spela en viktig roll i östra Europa.
Under en treårig studieresa, som han 1870 företog till Tyskland,
Österrike och Schweiz, lärde han känna det ukrainska Galizien,
och hans tredubbla mål blev nu: rationalism i kulturen, federation
i politiken och demokratisering i socialt avseende.
I början av 1870-talet spårades en viss lättnad för ukrainarna,
och 1872 grundades i Kiev Sydvästra avdelningen av kejserl.
geografiska sällskapet, som i själva verket blev ett ukrainskt
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
