Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huset ägdes...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
HASSE Z.
Spelet var förlorat, men han gav sig inte förrän
klockan ringde till lektion. Ringen av pojkar löste
sig och man sprang mot skolans port. Ulf blev sist.
Han fick upp sin näsduk och torkade sig i ansiktet,
det hjälpte inte mycket, blodig och sönderslagen
kom han in i klassen. Han mötte kamraternas
hånfulla blickar och han såg lärarens allvarliga, bistra
ansikte i katedern. Han hörde också hans röst:
— Gå ut och tvätta av dig i korridorn och kom
in sedan.
Ulf vände och gick och det blev att om en stund
göra om entrén, lika skamfull som den förra.
Ulf satt tyst och såg inte åt sin fiende. Det
var den siste han ville se, men han kände hela
tiden hans närvaro i rummet. Dock, det var för
märkvärdigt, i hans hjärta fanns icke längre något
hat och icke heller något begär efter hämnd.
Alltsammans var över, han hade fått stryk, men det
var ingenting att göra åt den saken. Det var en
ärlig strid. Då han kom hem från skolan hade han
nästan glömt vad som hänt, det var bara svedan
i skinnet som satt kvar.
Men en dag hände något som kom minnet av
slagsmålet att stiga fram på nytt. En händelse
helt ny och främmande för Ulf. Hans motståndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
