Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
«Har ni sett någon seglare i dag, gamle Stolpe?«
frågade baron Reinhold.
«lngen«, svarade han. «Men jag känner på
mig, att de skola komma.«
«Du har dina aningar«, anmärkte baronen leende,
i det han och hans far åter aflägsnade sig.
Följande dagen var afskedets stund inne.
Under tårar omfamnade föräldrarna sin son. Men han
tröstade dem med ett gladt och snart återseende.
«Jag hoppas«, sade han, «få en afskedsaudiens hos
kejsarinnan i Moskwa, när jag reser derigenom.«
«Om du då fick tillfälle att upplysa henne om
vår fyr!« sade den gamle baron Achatius.
Reinhold lofvade det, och vände sig till
Nathalia. «Tänk på mig, min syster!« sade han.
«Du är mitt inres stöd, Reinhold«, svarade hon
sakta. «Jag vill tänka på dig för att tänka ädelt.
Och jag är stolt att du känner mitt hjerta och icke
finner det ovärdigt. Farväl, Reinhold, du min
frihets beskyddare! Jag vet att jag får tacka dig för
det att min själ tänker och känner fritt. Derföre
skall också min fria själ följa dig hvarthelst ditt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
