- Project Runeberg -  Ur mina memoarer och annat /
24

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

underbar. Men fortfarande var det lika trångt omkring
modellbordet och vi karlar försökte ju vara
gentlemän, d. v. s. vi avstodo våra platser åt de unga
konstkvinnorna.

En enda gång lyckades jag komma före de andra
och tecknade en modellrygg på en halvtimme. C. L.
hade förut i sin även i Valand belägna ateljé talat
med mig om karaktär i linjer och givit mig högst
värdefulla och förnämliga upplysningar på sitt
originella sätt, så att jag började få en aning om hur man
skulle bära sig åt. Och när jag nu gjort min
modellrygg och han sade: — Just så där skall det göras!
höll jag på att explodera av glädje — och gjorde
sedan aldrig någon modellteckning mera på Valand.

C. L. skaffade mig beställningar och jag började få
litet umgänge i stan, delvis med några trevliga och
goda kvinnliga kamrater. Jag köpte färg och duk och
staffli och knogade med kamraterna ut i den så
kallade naturen, där vi gjorde studier.

Jag flyttade från min hyggliga värdinna, ty jag fick
icke plats med mina grejor i hennes lilla kammare.
Men fortfarande var det klent med överrocken och
dillköttkrogen var mitt tillhåll.

Otto Holmström och jag målade mycket
tillsammans, både landskap och modell. Jag har sällan träffat
en målare som förstått kvinnokroppen så som han.
Han gjorde poem av armar och ben och bålar,
visslade, söp, sjöng och målade, smorde ned
kvadratmetervis med kolpapper, men när han någon gång fick
pengar, försvann han några dar och kom tillbaka
olycklig med blåmärken och ruelse. Han var den
störste bohemien jag träffat, och det vill inte säga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:10:26 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ummoa/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free