Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER - Thanatos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det tog så lång tid och för att ingen brydde sig om
små barn som ville hem och leka. Varför grät alla?
Det var så att man måste gråta med och det susade i
gräset så dystert och kyrkklockorna klungo så sorgligt.
Uppe i tornet stodo två farbröder och drogo i rep och
spottade på golvet där märkvärdiga gubbar av trä lågo
huller om buller längs väggarna. En var fastspikad på
ett kors och hade svart skägg och ett hål i bröstet.
En trägubbe hade ett lejon bredvid sig och en annan
en ko och en tredje höll en abborre i ena handen.
Det var profeter, sade ringarfarbröderna. Profeter??!
Ja, allt var sannerligen underbart! Helst ville man
ta till lipen, ty allt som hade med kyrkan att göra!
var så förskräckligt tråkigt — utom i julottan förstås!
Där var livat och där var ljust och där sjöngs och där
luktade och sprakade och så fick man gå in i
sakristian till farbror prosten och få polkagrisar och åka
hem efteråt vid bjällerklang över vita vägar i snötyngd
skog under stjärnor som började blekna på himlen.
Det var vackert, men man hade ändå en känsla av
att man nyss hade varit i sällskap med det högtidligt
konstiga som kallades döden.
Döden var också något annat, en högst egendomlig
känsla, som framkallades då mor berättade om
mormors vackra dröm. Hon drömde att hon en vinternatt
befann sig på Lönneberga kyrkogård. Det hade fallit
mycket snö och gravarna syntes som små kullar i
månljusets sken, mjukt formade höjningar i den vita
dödsåkern. En ängel sänkte sig ned ur himlens
mörkblå dunkel och svävade över kyrkogården, lade örat
till en gravkulle och tycktes lyssna länge. Så flög han
till nästa kulle och lyssnade. Han var som en bevingad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
