- Project Runeberg -  Ur mina memoarer och annat /
119

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER - Thanatos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som öknens manna för den hungrande och handen
som ger, blir en ängels.

— Det är som om hon rakt skulle leva, sade
gummorna. Fin och vit är hon, och det är som om hon
precis skulle ligga och småle.

Ja, där låg mormor i sin svarta kista och vi stodo
runtomkring innan hon skulle till kyrkogården. Hennes
kinder hade en aning av rodnad kvar, men hennes
händer lågo gulvita och hopknäppta, så gott sig göra
låtit, över bröstet. Jag tyckte att hon levde, att hon
bara sov och att hon log så gott alldeles som när hon
trippade fram till byrån och tog fram polkagrisar åt
mig. Någon tog upp en psalm och det hela var mycket
sorgligt. Mor höll mig hela tiden på axeln med ena
handen och jag kände att hon grät. Jag ville gråta
också, men jag hade en klump i bröstet. Jag tänkte:
»Jag är nog en stygg pojke som inte gråter — men
jag skall försöka!» Och jag försökte — men det var
omöjligt. Det var som täppt och jag tog i något slags
förtvivlan över min syndfullhet mors hand och lade
över ena ögat. Runtomkring stugan levde sommaren,
jag såg det genom fönstren, bina surrade, solen sken
och jag hade nya kläder, men intet hjälpte. Jag hörde
och såg allt genom ett flor av tårar som icke funnos
och en plugg i öronen som icke fanns där. Och
plötsligt kommo två karlar med kistlocket.

Mor sade: — Kyss mormors hand nu, Albert! Nu
får du aldrig se henne mer!

Och jag gick som i en hemsk dröm fram till kistan
för att kyssa mormors hand, den goda, smeksamma,
som alltid varit snar till hjälp och tröst.

Men jag kunde icke kyssa mormors hand, ty ut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:10:26 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ummoa/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free