Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unga Roberts resa till Grönland för att uppsöka sin fader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skakade dem väldigt. Klokare hade dock varit, om han
tagit till flykten, ty skottet hade satt lif i lägret.
»Hvad står på, hvad står på?» skreko de
yrvakna kamraterna.
»Upp, upp!» svarade Hans. »Bössan i hand!
Vi ha fått ett besök på morgonqvisten.»
Björnen brummade, hundarne tjöto, det
behöfdes icke mer för att ge vigt åt uppmaningen. Man
var snart färdig att mottaga sin gäst med varma
servetter. Sex bössor voro genast riktade mot
honom, som icke lät oroa sig på minsta sätt. En
skarp eld började, hvarhelst björnen blef synlig, fick
han en kula i pelsen. Men han stod länge ut med
denna traktering, ristade sig endast, liksom om han
velat skaka kulorna af sig.
»Nej se, der är en liten en också!» yttrade
Hans. »Det är en björninna! Deraf hennes vildhet
och hårdnackenhet. Hon har fått väder på
skälköttet; det hade varit en läckerbit för hennes un-
ge. Men björnskinkor smaka ej heller illa. Ut
derföre! Framåt!»
Han hoppade öfver slädarne, och Robert
följde genast efter. Björninnan hade nu beslutat sig
att fly, men hon kom icke fort nog, ungen
hindrade henne. Hon stannade derföre, vände sig om
mot sina förföljare, reste sig upp på bakbenen och
visade ett blodrödt gap, väpnadt med tvänne
glänsande tandrader. Robert och Hans höllo stånd och
fyrade på en gång af sina bössor. Kulorna hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
