Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tuppen, som fått sin plats i en bur nära pumpen,
galde endast ett par gånger, emedan ingen
svarade honom. Jag hade imellertid lemnat mitt
nattläger och satte mig nu bredvid styrmannen,
påtände min cigarr och afbidade solens uppgång.
Snart hade den blåa dimman i öster fått en
rödare färg; ett blekt skimmer darrade redan på
vattenytan och himlen Öfver skeppet var ren och
molnfri. Ändtligen uppträdde solen, likt ett
eldklot öfver molnväggen, och i samma ögonblick
purprades skyarna rundt omkring henne af den
skönaste rosenfärg. Nu gjöt sig morgonrådnaden
öfver himmel och haf, samt bestrålade master och
segel. Längst bort vid horisontens rand, syntes
ett af våra andra skepp, som en liten ljuspunkt.
Med få ord, ganska skön, och vida öfver min
förmåga att beskrifva, kan en morgonstund äfven
i det öppna verldshafvet vara. Dock är ej hvarje
stund lika högtidlig, och särdeles välkommen var
derföre anblicken af S:t Helena.
Ön visar sig på trettio leags afstånd (omkring
tio svenska mil), ut i hafvet, lik en liten kulle.
Dét yttrande en af Napoleons förnäma
följeslaga-rinnor vid första åsyn hade: ”det förefaller mig
som om ett stort väsende flugit öfver oceanen,
emellan verldsdelarne, och släppt en plätt midt i
haf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
