Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stjärt i hennes pupill och en mask i hennes
mungipa; och jag gick ifrån henne.
Åter rådfrågade jag böckerna. »Människan
finner ej lyckan,» sade de, »utan att hon skafar
sig hem och härd, hustru och barn.» Då lade
jag black om foten och spände mig i
samhä.ls-selen; men när jag kände järnet skära ända in
i själen och man ville, att jag skulle mala det
frö, som jag ville så till framtidsskörd, till gryn
åt samhällets hushåll, då sprang jag upp cch
slog mitt hus öfver ända och gick ut på gatan.
Och den ene pekade finger, och den andre
brukade glåpord, barnen kastade sten efter mig
och de vuxne rutten frukt, och i alla fönster låg
man hoptals och hånlog.
Då lämnade jag staden, och gick ut ur
världen, och kom upp på ett högt berg. Bakom
mig nere i djupet låg människornas boningsplats
med alla deras tusen städer i ett ändlöst
fågelperspektiv, och det tedde sig som en enda
myrstack. Men framför mig sänkte sig bergväggen
lodrätt i en afgrund, hvars botten jag ej kur.de
skymta.
Och det kom ett sus i luften, som då många
människor tala, och det var tusen röster, och
dock blott en, och det var människoröst, men
som komme den från en jätte som red på
stormen :
»Hvad man kallar lyckan i den värld du
lämnat, det är icke annat än de små
människornas små fantasier, dockor för barn; men den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
