Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag ställde mig tätt intill honom bakom hans
nacke och sade:
sDu som vänder dig bort i tro att kunna
dölja, att du orenat dig med din egen andes
spyor: hör nu på migl Hvad är det du talar
om högmod ? Hvad vet du om högmodet ? Du
känner blott ett slags högmod, ditt eget och dina
likars. Det som blåser anden stinn med väder
utan att kunna hindra, att han genast slaknar
igen, så snart någon trycker mot den med sitt
finger. Du känner det lumpna högmodet, det
fega högmodet: du kastar nacken tillbaka och
sätter näsan i vädret, men invärtes sitter en
skamsenhetens ande, som biter i dig och grinar
åt dig, och just som du går, snafvar du öfver
en sten eller faller i ett dike. Ditt högmod är
icke äkta, du bär det som hamnbusen skulle
bära en riddaredräkt, du ståtar med det som
med ett beröm, hvilket du påhängt dig själfutan
att tro, att du förtjänat det; därför känner du
dig löjlig och skäms.
Hvad talar du alltså om högmod, du som
icke känner annat högmod än ditt eget och dina
likars högmod? Hvad vet du om det sanna,
stora högmodet, det som öfvergår alla andra
känslor på jorden, det som klingar likt den äkta
metallen och gör pannan så klar och öppen som
hafvet på en soldag? Det högmodet skall den
aldrig kunna känna, som blickar gulgrönt var
och som skjuter rygg, då man piskar honom
med ord, mera skymfande än de käpprapp, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
