Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det oändligt lilla och det oändligt stora - Molekyler. - Elektroner. - Stjärnevidder. - Ljusår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huru små dessa molekyler än äro, har man med dem likväl
icke nått den yttersta kända gränsen för det minsta i naturen.
Ännu mindre måste nämligen de elektroner kallade smådelar eller
atomer vara, som bilda elektriciteten och vid tillfälle kunna ingå
förening med materiella atomer. I själva verket är också en
elektrons massa i runt tal tusen gånger mindre än vätgasmolekylens
eller
0,000,000,000,000,000,000,000,000,001 gram.
I skarpaste motsats till dessa oändligt små kroppar stå de
stora himmelskroppar, vilka fylla den omätliga rymden. För
att endast hålla oss till vårt eget solsystem, så uppgår de till
detsamma hörande planeternas sammanlagda massa icke ens till
1/700-del av solens massa. Solens volym är 1,3 millioner och dess
massa 330,000 gånger större än jordens; dess diameter uppgår till
1,390,700 kilometer och är således 190,05 gånger större än jordens
blygsamma diameter av 12,756 kilometer. Solens omkrets uppgår
till 4,350,000 kilometer och dess yta, som är nära 12,000 gånger
större än jordens, till mer än 6 billioner kvadratmeter eller
mer än 6,120 millioner kvadratkilometer.
Vår tankeförmåga har svårt att bilda sig en riktig föreställning
om dessa tal, men alldeles ofattliga bli de avstånd, på vilka
stjärnor av första storleken och således de ljusstarkaste, som lysa
på himlen, befinna sig. Trots solens storlek och all den glans
den sprider är den likväl mycket liten (ljussvag) i jämförelse med
många av dessa kolossala solar, vilkas avstånd från oss äro så
ofantliga, att de endast beräknas i s. k. stjärnevidder. Men då
varje stjärnevidd utgör 206,265 jordbansradier, och jordens
avstånd från solen, som motsvarar jordbanans radie, i runt tal
kan antagas till 150 millioner kilometer, gå dessa tal fullständigt
utöver vår fattningskraft.
Den oss närmaste fixstjärnan är den med α betecknade i
Centaurens stjärnbild, men denna befinner sig likväl på ett avstånd
av mer än 46 tusen milliarder eller 46,4 billioner kilometer, och
då fixstjärnornas avstånd också angivas i ljusår, d. v. s. den
sträcka, som ljuset tillryggalägger under ett år med en hastighet
av 300,000 kilometer i sekunden, så behöver ljuset från α i
Centauren 4,3 år för att komma till oss. Vega befinner sig på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
