Universum. Det oändligt stora och det oändligt lilla / 23 (1914) Author: Oscar Heinrich Dumrath Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mikroskopet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mikroskopet, är vanligen anbragt mellan två tunna glasskivor,
vilka medelst två fjädrar fasthållas på ett litet med öppning
försett bord, så att föremålet kan belysas nedifrån av en konkav
spegel eller, om det är ogenomskinligt, genom en lins. Medelst
en skruv eller förskjutning genom en ring kan objektivet inställas
på riktigt avstånd från glasskivorna (fig. 10).

Ett mikroskops godhet beror emellertid icke allenast av huru
starkt det förstorar, utan även av bildernas skärpa och
fullständiga likhet med föremålens form. Linserna måste slipas med
synnerlig omsorg, och
konsten att åstadkomma
fullgoda linser till mikroskop
äges blott av få.


Fig. 9. Robert Hookes mikroskop. Till vänster upptill korkceller.

De första sammansatta
mikroskopen – en
uppfinning, som 1590 gjordes av
två glasslipare i Middelburg,
far och son, Hans och
Zacharias Jansen – användes icke
mycket. De voro nämligen
ännu så dåliga, att de vida
överträffades av luppen, som
också nästan uteslutande
användes till vetenskapliga
ändamål. Den berömde
Leuwenhoek gjorde emellertid
alla sina underbara
mikroskopiska iakttagelser med helt små glaskulor, som han vid
lampan själv smälte ihop åt sig av en fin glastråd. Det mikroskop
(fig. 9), vari Robert Hooke 1667 såg korkcellerna i vanlig
buteljkork, var ganska anspråkslöst med ännu mindre anspråk på
belysning. Först i slutet av adertonde århundradet lyckades man
sammansätta objektivet på det rätta sättet och undvika de
färgade kanter, som uppstå kring bilderna till följd därav, att
strålar av olika färg icke ha samma brytbarhet. Den store fysikern
och matematikern Leonhard Euler (f. 1707, d. 1783) angav
nämligen en metod att undvika färgspridningen medelst s. k.
akromatiska linssystem, som sammansattes av linser av olika sorters

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>