Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mikroskopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o. s. v. Såsom artificiella provobjekt tjäna Noberts provskivor,
glasskivor, på vilka med diamant inristats 20 fina linjegrupper,
av vilka den första gruppens linjer stå 1/1000, den sista gruppens
till och med endast 1/10000 Parislinje från varandra. För att
bestämma den tjocklek hos täckglasen, som ger den bästa
korrektionen, användas Abbes testskivor, d. v. s. täckglas av noga
bestämd tjocklek: 0,09 — 0,24 mm., vilka på undersidan äro
försilvrade och försedda med inristade linjer, vilkas taggiga
konturer bilda provobjekt.
Förstoringskonsten har därmed emellertid icke sagt sitt sista
ord. Ett särskilt sätt att göra de minsta kroppar synliga
fanns nämligen år 1903 av prof. Zigmondy och d:r Siedentopf i
Jena. Dessa båda forskare ha nämligen lyckats utvidga den gräns
för även de starkaste mikroskops upplösningsförmåga, som
fastställts av Helmholtz’ och Abbes beräkningar, och därigenom
gjort utomordentligt små föremål synliga. Detta kan visserligen
icke ske genom direkt belysning, utan på en omväg. De
utomordentligt små delar av kroppar, som innehållas i ett
genomskinligt ämne, t. ex. glas, och äga en annan täthet än den massa,
i vilken de finnas svävande, erhålla nämligen en belysning på
sådant sätt, att genom det genomskinliga mediet – rubinglas,
kolloidala substanser, bakterier innehållande vätskor – från sidan
inledes en mycket koncentrerad ljusknippa. Detta ljus
framkallar på de i det till undersökningsföremål tjänande ämnet
svävande små partiklarna mycket starka och mycket betecknande
böjningsföreteelser. Härigenom bli dessa partiklar synliga
och framträda i det för övrigt mörka synfälten, om också
icke såsom en strängt optisk bild, likväl så att de kunna
åtskiljas och räknas. Det har också lyckats att i detta s. k.
ultramikroskop bestämma deras storlek, visserligen icke genom direkt
mätning, men genom ett räkningsförfarande, ehuru dessa kroppar
icke äro större än 0,000,004 millimeter i genomskärning.
Ursprungligen konstruerades ultramikroskopet till undersökning
av s. k. kolloida vätskor, d. v. s. lösningar, som icke kunna
bringas till att kristallisera, såsom färgämnen, äggvitlösningar,
slem, slam, blod, mjölk, celler, fibrer, men dessa undersökningar
ingiva gott hopp, att ultramikroskopet skall bli av stor
betydelse i fysiologiens och kemiens tjänst och att i synnerhet våra
kunskaper om bakterierna skola draga stor nytta av detsamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
