Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klyvsvampar, bakterier, schizomyceter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(kvicksilverklorid) funnit ämnen, vilka redan i mycket stor utspädning
döda klyvsvamparna. Sålunda förmår sublimat i en utspädning
av 1:10,000 döda själva bakterierna och i en utspädning av 1:1,000
också deras sporer på några minuter. Hos näringsmedel kan man
naturligtvis icke betjäna sig av dessa gifter, men här hjälper
likväl vanligen att hålla näringsmedlen en längre tid i vattenbad,
sålunda vid temperaturer, som icke äro långt ifrån 100°, eller
ock låta dem koka upp helt hastigt efter korta mellantider, som
tillåta sporerna gro ut. Hos dricksvatten förslår mestadels redan
dess uppkokning till att förstöra de sjukdomsalstrande bakterier,
vilka till äventyrs finnas i detsamma.
Bakteriernas utbredning är vidsträcktare än nästan alla
andra växtklassers. Ingen del av jorden finnes, där bakterier
helt och hållet saknas; det skulle i så fall vara de nedisade
polartrakterna, där de icke ha tillfälle att utveckla sig och antalet av
deras med vinden ditförda sporer likaledes är ganska litet.
Talrikast äro de naturligtvis, där död organisk substans finnes
i största mängd, såsom i träsk och moras, i gravar och diken,
som täckas av växtlighet, och i pussar och pölar ävensom i
avskrädes- och latringropar vid människans bostäder o. s. v. Men
även till utseendet alldeles klart vatten kan härbärgera
oräkneliga massor av bakterier, och till och med i destillerat vatten
har man kunnat räkna ända till 80,000 bakterier på
kubikcentimetern.
De sjukdomsalstrande s. k. patogena bakterierna, som äro
verkliga parasiter, äro i allmänhet inskränkta till de organismer,
vilka tjäna dem till värdar, och utbreda sig vanligen genom
omedelbar smitta, d. v. s. genom infektion. Men ofta komma
de också med uttömningar, smuts och sopor, sköljvatten eller
förorenad tvätt i brunnar och vattendrag och sprida sig från
dessa åter till andra organismer.
Klyvsvamparna äro emellertid gamla invånare på vår jord,
och deras förekomst på denna går mycket längre tillbaka än
människans första uppträdande. Att så verkligen förhåller sig,
har man kunnat sluta av de sönderdelningsföreteelser, vilka
iakttagits på fossila organismer, och man har till och med kunnat
beskriva flera arter av släktena Bacillus och Micrococcus,
vilka iakttagits i koproliter i tarmarna hos fossila fiskar från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
