Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korallbankarnas uppkomst - Strandrev - Barriär- eller vallrev - Laguner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
101
har likaledes varit stadd i sjunkande. Sålunda har
stenläggningen på San Marco-platsen i Venedig flera gånger måst höjas,
och då detta skedde år 1722 med icke mindre än 2/s meter, fann
man nära 2 meter under torgets yta en gammal stenläggning på
ett djup av l- lx/4 meter under vattenspegeln.
Darwin visade nu genom sina iakttagelser, att såväl i
Söderhavet som Indiska oceanen stora remsor av havsbottnen ligga
bredvid varandra, på vilka
omväxlande höjning och
sänkning förekomma. Tänker man
sig en ö på de stenbildande
korallpolypernas område, så
sätta sig polyperna fast runt
omkring densamma och börja
sin byggnad så långt från
strandbrädden, att vattnets
av vågrörelsen framkallade
grumling icke mera stör de
flitiga djuren. Ha dessa
sålunda uppfört en korallbank,
ett strandrev, runt omkring ön
i jämnhöjd med det lägsta
vattenståndet, så kunna de
bygga vidare endast på
bredden. Men börjar nu en ö,
som på detta sätt omgivits
Qxr _+f c-f-par^v^r /fio- /LQ\
av ett StianareV ^Ilg. 4^;,
sänka sig, så går landet
oundvikligt förlorat i oceanen, och i samma mån ön sjunker,
beredes också rum åt koralldjuren att åter bygga på höjden. Till
följd av den fortfarande sänkningen avlägsnas korallreven
alltmer från ön, som blir allt mindre, och på detta sätt uppstår
kring ön ett s. k. barriär- eller vallrev (fig. 50). Slutligen har
också öns högsta spets sjunkit i vågen, och nu återstår icke
annat än det ringformiga korallrev, som med ett från infödingarna
på Lakkadiverna lånat ord fått namn av atoll och omsluter ett
mot bränningar och böljslag skyddat vattenbäcken, en s. k.
lagun (fig. 51). Inträder därpå en sänkning, som går hastigare än
Fig. 52. Den s. k. »Blomkrukan» i Stilla havet,
läm-ning efter en förstörd korallö. (Ef ter Hochstätter.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
