Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattnets beståndsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
161
Stassfurt i närheten av Magdeburg ävensom de galiziska
saltgruvorna i Wieliczka, måste de ovannämnda 166 millionerna år
mångfaldigas flera gånger för att dylika saltmassor skulle kunnat
hopa sig, och detta lämnar sålunda en god föreställning om den
överväldigande långvarigheten av de geologiska tidsåldrar,
under vilka jorden måste ha funnits till, för att dylika resultat
skulle kunna åstadkommas.
Helt annorlunda är förhållandet med calciumkarbonat, d. v. s.
kolsyrad kalk. Av detta innehåller havsvatten 160 billioner ton
mot 2,700 millioner ton, som årligen ditföras i floderna. För att
åstadkomma den mängd calciumkarbonat, som numer finnes i
havsvattnet, skulle floderna behöva blott en halv million år till
att ditföra detta belopp. Den oerhörda mängd calciumkarbonat,
som under geologiska tidsrymder tillförts haven, har till ojämförligt
största delen, såsom redan i förra avdelningen av detta arbete
skildrats, avlagrats på havsbottnen av levande väsen och bildar till
största delen de storartade sedimentära kalkstensavlagringarna i
jordskorpan.
Calciumkarbonatets löslighet i havsvatten beror till stor del
därav att fri kolsyra förekommer i detsamma, vilken kan ge
anledning till bildande av dubbelt kolsyrad kalk eller s. k.
bikarbonat. Men utom kolsyra äro även andra gaser lösta i havet.
Syre och kväve förekomma i havsytans lager i samma förhållande
som l till 2, medan förhållandet i atmosfären däremot är l till 4.
Syret har sin stora betydelse därav, att det är nödvändigt för
djurlivets underhåll. Som djurliv förekommer även i havens
djupaste delar, ehuru därstädes i långt mindre mängd än i deras
högre lager, måste också syre finnas i djupet. Det kan
emellertid icke gärna ha kommit dit på annat sätt än genom
havsströmningar, enär inga klorofyllförande växter, som inandas
kolsyra och utandas syre, till följd av ljusbrist kunna leva på
stora djup. Havsströmmarna måste sålunda ditföra syre från
vattnets högre lager, och omsättningen måste också vara tämligen
stor, eftersom syre oupphörligt förbrukas av djuren.
Den mängd syre, vattnet innehåller, stiger med vattnets
sjunkande temperatur, både absolut och relativt i jämförelse
med kvävet. Vid Tromsö på 70° nordl. br. förhåller sig sålunda
syret till kvävet som 35 : 65, mellan 70° och 80° nordl. br. till och
Universum. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
