Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederbörden - Daggpunkt - Frost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
250
denna mängd förslår dock att, om också mycket ojämnt,
genom-dränka marken med fuktighet och möjliggöra lifvets utveckling.
Ju varmare luften är, desto mera vattengas förmår den
upptaga i sig. Som vattengas är specifikt lättare än luften, d. v. s.
förhåller sig till denna som 0,623 till l, så är fuktig luft lättare än
torr och stiger desto hastigare, ju mera vatten den upptagit.
Detta är en mycket viktig orsak till rörelsen i atmosfären. Men
då varma fuktiga luftmassor stiga uppåt, utvidga de sig och
avkylas på samma gång med nära 1° C. för varje 100 meter. Ur
l kubikmeter med fuktighet mättad luft, som stiger 1,000 m.,
utskiljas till följd härav 2.9 gram vatten i form av små fina blåsor,
vilka tillsammans för oss té sig som moln. Stiger luften med en
hastighet av 2 m. i sekunden, så faller, om den är mättad med
fuktighet, 378 gram vatten i minuten på varje kvadratmeter, vilket
motsvarar en utfälld vattenmängd av 21 kg. i timmen för varje
kvadratmeter eller en nederbörd av 21 millimeter, vilket
förefaller oss som ett ganska starkt regn. Som fuktiga luftmassor
emellertid ofta stiga till l km:s höjd, kunna de avgiva en ännu större
mängd nederbörd.
Det vatten, som luften innehåller, är naturligtvis osynligt,
så länge det är gasformigt. Dess närvaro ger sig tillkänna endast
därigenom att luften erhåller en ovanlig genomskinlighet, då den
innehåller mycket vattengas. Men så snart luftens temperatur
avkyles till den grad, då den icke längre förmår kvarhålla
vattnet i gasform, d. v. s. till under daggpunkten, utskiljes fuktigheten
i form av mycket små droppar, som uppnå en genomskärning av
YSO millimeter. Där värmestrålning under natten är
tillräckligt stor, bildas fördenskull dagg. Särdeles stark är daggen på
ojämna ytor, såsom på växttäcket, vilket är en dålig värmeledare.
Hos oss är daggbildningen särdeles riklig på eftersommaren, då
luften ännu är jämförelsevis varm, men nätterna längre och
därigenom tillåta en starkare avkylning av jordytan. Den mängd
dagg, vilken sålunda bildas under en natt, uppgår i medeltal, om
den är riklig, till omkring 0,1-0,2 mm. I tropikerna utskiljes
mer än 20 gånger så stark dagg som hos oss.
Avkyles marken till under fryspunkten, så utfaller daggen i
fast form och kallas då frost. Sker detta vintertiden i större
mängd, betecknas detta som rimfrost. Denna kan i kallare trak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
