Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattnets geologiska verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
274
erade ångmaskiner, skulle man därav för ständig drift erhålla om*
kring 120 millioner hästkrafter. Man beräknar, att ungefär
hälften av kolet emellertid förbrukas till andra ändamål,
huvudsakligen till eldning, och att maskinerna arbeta tre gånger mindre
ekonomiskt än som ovan antagits. Den energimängd, som
förbrukas av industrien, skulle sålunda motsvara omkring 20
millioner hästkrafter.
De energimängder, som kunna vinnas ur vattenfallen, ha
kunnat tillvaratagas endast mycket ofullständigt. Man anser, att
de användbara vattenkrafter, som finnas i Schweiz, Italien och
Frankrike, i vart och ett av de tre länderna representera mellan
3 och 5 millioner hästkrafter. Skandinavien och Alpländerna
skulle utan tvivel i sina vattenfall kunna lämna så mycken energi,
att denna motsvarade hela den nuvarande världsindustriens
kraftbehov. Om man betänker, huru liten del av jorden dessa
länder intaga, förstår man lätt vattenfallens betydelse för industrien.
Vad som hos Niagara skall ske först i en framtid, är hos
Mississippi redan fullbordat. Ungefär halvvägs mellan St. Louis
och Cairo intränger floden i en dalklyfta, som går tvärs igenom
Ozarkbergens kedja. På båda stränderna höja sig 90 m. höga
klippor, och på deras lodräta väggar kan man tydligt se de
ero-sionsfåror vattnet grävt. Dessa klippor bildade fordom en damm,
över vilken Mississippi störtade ned i ett likadant
vattenfall som Niagara i våra dagar och i vilka floden på samma sätt
oupphörligt gnagde ut sin bädd. Ovanför denna klippdamm
utbredde sig alla Mississippis tillflöden i en ofantlig sjö, den s. k.
Agassizsjön, vilken i norr sträckte sig ända till Wisconsins
mynning, i öster sammanhängde med Michigansjön och täckte de
ändlösa prärierna. Likaså bildade Rhen, Donau och de flesta
numer tämligen likformigt flytande strömmarna fordom en rad
sadelformigt över varandra liggande, av kaskader förenade
sjöbäcken. De klippdammar, som skilde dessa sjöar från
varandra, har vattnet småningom förstört och sköljt bort. På detta
sätt utjämna floderna sina fall och forsar och förbinda de olika
högslätter, vilka terrassformigt sänka sig från bergens fot till
havsstranden. Huru ojämn ett lands yta än må vara, söker det
rinnande vattnet likväl omskapa det till ett sluttande plan, och
där det åstadkommer denna likformigare lutning, där följa sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
