- Project Runeberg -  Universum. Det oändligt stora och det oändligt lilla /
292

(1914) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattnets geologiska verkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

292

fosforsyra, borsyra, svavelväte, aluminium, litium, caesium,
rubidium, tallium, barium, Strontium, kobolt, nickel, zink,
koppar, bly, tenn, titan, antimon, arsenik, selen, kvicksilver, silver
och guld. På senare tid har också radium befunnits ingå i
källvattnet på många orter.

Avsättning av kolsyrad kalk ur källor med hårt vatten är
en vanlig företeelse. I trakter, där bergen bestå av kalksten
och källvattnet är hårt, utfaller en del av den kolsyrade kalken,
när kolsyran bortgår från källvattnet eller absorberas av
vattenväxterna. På detta sätt uppstå betydliga avlagringar av bleke
och kalktuff. Det förra är ett fint, vitt slam, som bildas, när
kalken utfälles på bottnen av ett kärr eller en sjö. Den senare
är en fast, något porös, vit, grå eller gul bergart, som uppstår, när
den utsöndrade massan hårdnar under luftens inverkan. De
mest storartade kalktufferna äro de s. k. travertinerna vid
Ti-volis kaskader och på andra ställen på Apenninernas västra
sluttningar. Härifrån brötos de väldiga blocken till många av
Roms praktbyggnader.

Vid heta källor avskiljes den kolsyrade kalken såsom
arago-nit och bildar då kalksintrar av olika slag, ofta gula och rödaktiga
genom inblandad järnoxid. Avsättningen av kalksinter kan
försiggå mycket raskt vid de heta källorna. Vid Karlsbader Sprudel
bli nedsänkta föremål redan efter några timmar inkrusterade
med karbonat. Även järnoxidhydrat avsattes mångenstädes
ur kolsyrade järnkällor, såsom i Lachersjöns omgivning. Man
har beräknat, att mineralkällorna i denna trakt på l,000 år kunna
avsätta ett lager järnockra av ungefär !/s kvadratmils storlek
och !/3 m. mäktighet. Ur saltkällan vid Neusalzwerk i
Westfalen avsätta sig likaledes betydliga mängder av kalksinter och
järnockra, ehuru i mycket olika förhållanden. I närheten av
källans mynning utfällas järnoxidhydrat jämte något litet
kolsyrad kalk. medan på större avstånd därifrån den kolsyrade
kalken förhärskar. Den nämnda saltkällan för årligen 376
kubikmeter kolsyrad kalk och 17 kubikmeter järnoxidhydrat till
jordytan och uppfyller sålunda alla villkor, som fordras till att
bilda de mäktigaste brunstens- och kalkspatavlagringar. om dylika
källor flyta under årtusenden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:13:14 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/univers/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free