Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtens anpassning efter vattnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
300
jordens regnrikaste trakter, liksom även i Javas icke mindre
regnrika västra del. Därstädes utbryter varje eftermiddag ett
väldigt störtregn, men redan några minuter efter regnets
upphörande äro de med droppspetsar försedda bladen åter torra,
medan blad utan dylika spetsar snart massvis täckas af lavar,
svampar och alger, som frodas på bladens yta och inom kort
Fig. 186. Centrifugal vattenavledning hos
Caladium.
Fig. 187. Centripetal vattenavledning hos
en rabarberväxt.
förstöra hela trädet. Samma orsak kan också förklara
bladformen hos många av våra buskar och träd. Vår vanliga
lönn (Acer platanoides), linden (Tilia parvifolia) och snöbollen
(Viburnum opulus) ävensom flädern (Sambucus racemosa) m.
fi. bebo alla fuktiga ställen och ha också en skarp bladspets,
vilken verkar såsom droppapparat. Där klimatet är ännu
fuktigare, ha deras släktingar i Nordamerika och Japan också
ändå större droppspetsar. Hos alla dessa träd och växter
äro droppspetsarna hos de kägelformiga lövkronornas blad ställda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
