Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtens anpassning efter vattnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
304
utan blad, men saknar i mellersta Europa blad under flera
månader. Många av våra fruktträd, som flyttats till varmare
klimat, ha redan under första året blivit ständigt bladbärande och
gröna, och särskilt anmärkningsvärda äro i detta hänseende de
s. k. klimatiska varieteterna af lärkträdet (Larix), som högt uppe
i norden behålla sina barr endast 2 1/2 månader, men i sydligare
trakter grönska under 8 månader. Boken, som i Danmark
grönskar fyra månader, bär på Madeira sina blad under åtta
månader.
De djupast ingripande av dessa anpassningar framkallas
emellertid icke så mycket av vattenupptagningens försvårande som
fastmer av den genom klimaten betingade alltför stora
vattenutgiften. Såsom erfarenheten lär, påskyndas transpirationen i
utomordentligt hög grad av luftens torrhet och hög
lufttemperatur, liksom även av luftens förtunning och intensiv belysning.
Temperatur och ljus allena förslå emellertid icke till att framkalla
särskilda skyddsåtgärder hos växterna, varför - utom de
ovannämnda faktorerna: markens torrhet, halt av salter och
humussyra, köld - endast luftens torrhet och förtunning komma
i betraktande.
Dessa faktorer äro till den grad bestämmande för
xerofy-ternas geografiska fördelning, att man efter dem kan
känneteckna olika geografiska begrepp. Genom xerofytvegetation
utmärka sig sålunda framför allt öknar och stäpper ävensom
alla klippområden, rullstensmarker, sandhedar och flodernas
kisel-bankar, vidare havsstränderna, torvmossarna, hedarna, högfjällen
och ovanför polcirkeln varje område, som ännu kan bebos av
växter. Vad vårt fosterland angår, så är det härav klart, att
för dess växtlighet i första rummet alla tropofila, därnäst de
xero-fila och endast en försvinnande liten del hygrofila anpassningar
komma i fråga; anpassningar, vilka för övrigt på det
underbaraste sätt motsvara de mest olika förhållanden, sätta växten
i stånd att lika väl draga nytta af Sibiriens fruktansvärda
isöken som av Sydamerikas dammiga prärier och göra det lika
lätt för densamma att bebo högfjällens stolta toppar som den
libyska öknens brännande heta ensamma sandkullar eller
Nordsjöns dimhöljda sanddyner.
Trots denna växternas stora anpassningsförmåga efter vät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
