Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Humusämnen - Mossar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
338
och Florida, där dessa sumpskogar ännu finnas i den största
utsträckning och huvudsakligen bestå av täta skogar av den
jättestora s. k. träskcypressen (Taxodium distichum), vilken i
förening med föga småskog men dess mera mossor bilda dystra
öknar, tillhåll för alligatorer, ormar och andra kräldjur och
am-fibier samt äro uppfyllda av feberalstrande dunster, som
förskaffat dem namnet »dismal swamps».
Från träsket till mossen är steget icke stort. Blott en 2 till
3 grader svalare årstemperatur och det rika träsket förvandlas
till enformig mosse. Mossarnas område sammanfaller tämligen
nära med björkens klimat, i vilket på långa vintrar följa korta
somrar. Mossarna äro fördenskull utmärkande för största delen
av Skandinaviska halvön, nordöstra Europa, men även Island
och Nordsjökusten. I fjällen äro mossarna icke heller sällsynta;
i Bajerns alper intaga de sålunda en yta av sammanlagt 90,000
hektar. De allra största mossarna på den europeiska
kontinenten utbreda sig likväl i nordöstra Tyskland och angränsande del
av Nederländerna, i låglandet mellan Ems och Zuidersee. I
Finland utgöra mossarna l/&, i Norrland utom fjälltrakterna !/3
av landet. I samma mån sjöar och kärr igenväxa, i samma mån
övergå de också till torvmossar. På dessa vattens gyttjebotten
utfälles, enligt prof. Gunnar Andersson, ur det på humusämnen
rika vattnet brun, kornig gyttja av mullämnen såsom dy. I denna
inbäddas rötter^ rotstockar, frukter och andra hårda delar av
näckrosor, vattennate, vattenklöver och andra vattenväxter
jämte blad, kvistar och frön från den omgivande växtligheten,
vilka av vindar och tillströmmande vattendrag införas i sjön.
På detta sätt uppstår dytorv. Då vattenbäckenet blivit så fyllt
av gyttja och dytorv, att det bildar, vad man i dagligt tal kallar
kärr, börjar den egentliga torvbildningen, vars huvudmassa
utgöres av de motståndskraftiga lämningarna av kärlväxter, vilka
generation på generation hopas över varandra. I dem inlagras
mullämnen ävensom spillning och andra lämningar av djur.
Under ett tidigare skede bildas kärlväxttorv av olika slag, beroende
av kärrets vegetation, såsom vass, fräken, starr, säv, och över
dessa utbreder sig ett täcke av mossor, i första rummet arter av
släktet Sphagnum, vilka generation efter generation växa allt
högre, medan deras undre avdöda delar hoppackas och förvand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
