Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Symbios - Samliv mellan kvalster och vissa växter - Myrmekofila växter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
424
inträde åter draga sig tillbaka till dessa boningar, som linden
frivilligt, av egen drift bygger åt de kvalster, med vilka den lever
tillsammans i gemensamt hushåll.
En sådan bostad består huvudsakligen av hår, som skjuta
fram ur bladnerverna, böja sig över varandra och sålunda bilda
ett för kvalstrens ringa storlek inrättat tält. Dessa tält uppstå
redan innan kvalstren kommit, omedelbart efter det de unga
bladen spruckit ut ur sina knoppar, och vänta på sina invånare,
vilka icke heller dröja att infinna sig. Kvalstren begagna dem
emellertid endast till sommarbostäder, i vilka de genast lägga
sina ägg. Ur dessa framkomma de små kvalstren, som, genom
att uppäta det, avlägsna allt damm och all Orenlighet, alla
svamp-grodder, som råkat komma på bladen. På detta sätt gagna de
under sommarens lopp bladen, och då hösten kommer och
bladen vissna, böja sig de små håren åter raka och tälten bli
obrukbara. Kvalstren krypa då undan i barkens rämnor, i de för
nästa vår förberedda knopparnas varma fjäll m. m. och avvakta
därstädes vinterns slut. Dylika kvalsterboningar byggas icke
blott av lindarna (Tiliacece), utan även av krappväxter (Rubiacecz),
olje- och lagerträd (Oleacece och Lauracece), Bignoniacece och
Cupuliferce, till vilka ek och bok, hassel och al höra.
Sällsammast av alla dylika symbioser förefalla oss likväl de
myrälskande, myrmekofila, växterna. Bland skogens och fältets
lilla värld finnas knappt några djur, som blivit så berömda för
sin flit, sin intelligens, sina vanor och sina samhällen som myrorna.
Däremot har man mindre fäst uppmärksamheten vid det nära
samband, som finnes mellan myrorna och många, i synnerhet
tropiska växter. Icke heller har man alltid gjort klart för sig
den stora betydelse myrorna äga för naturens hushållning i
skog och mark och den nytta de göra. »Överallt ser man de
beskäftiga myrorna i full rörelse. Där ett hål finnes, där måste
de in, ingenting avskräcker dem, ingenting är för högt eller för
glatt, för långt, för mörkt eller för skrovligt. Här finna ett par
en död skalbagge och bemöda sig att skaffa den hem till sin stack,
för att den skall styckas, avgnagas och tillgodogöras ända till
sista fibern av användbar substans. Där anträffas ett bortkastat
stycke av något födoämne, som myrorna genast sönderplocka
och förtära till minsta tråd. Tätt vid myrboet står ett träd, vars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
