Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Symbios - Myrorna skydda korgblomstriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
426
lockmedlet för alla insekter. Aspen (Populus tremula) har
många fiender i insektvärlden, i synnerhet larver och vissa
skalbaggar (Chrysomela), som alltid äro på lur för att kaläta dessa
träd. Fördenskull passar det bra, att trädet låter myrorna
bevaka i synnerhet sina nya blad, de första två till tre vårbladen
på varje kvist, och till ersättning erhålla myrorna honung ur
nektargömmor vid många blads bas. Dessa nektargömmor ha
ingenting att skaffa med aspens befruktning, som ombesörjes
av vinden, och lika litet ha nektargömmorna vid
kalkbladens yttre kant hos pingstrosen (P&onia officinalis) att
skaffa med växtens befruktning. För att komma i åtnjutande
av den söta saften hålla myrorna också troget vakt från tidigt
på morgonen till sent på kvällen och avhålla fiender på samma
gång de dessemellan rikligen läska sig med saften. Dennas doft
lockar vanligen en mängd getingar, företrädesvis av släktet
Polistes., med vilka myrorna på peoniahuvudena oupphörligt
skärmytsla och som hysa en verklig fruktan för de små myrorna,
ehuru de äro betydligt större. Ändå större är den ångest stora
flugor, som också vilja smaka på saften, hysa för de små ettriga
myrorna, vilka också utkämpa stora bataljer med tvestjärtarna
(Forficata), som äro stora vänner av sötsaker och fördenskull
gnaga på plommon och druvor. Denna myrornas åtrå efter sött
gör, att vissa arter, såsom honungsmyran (Myrmecosystus melliger,
var. hortus deorum) i Colorado, utbildat en del av sina arbetare
till verkliga honungsreservoarer, i det att deras krävor utspänts
till ytterlighet av den söta saft, som de små arbetarna avlockat
bladlössen och sedan överlämnat åt sina större kamrater. Hos
den nämnda myrarten hänga dessa sig med framklorna vid takets
ojämnheter (fig. 243) och uppstöta sedermera vid behov den
magasinerade söta saften till att därmed föda de vanliga arbetarna.
Särdeles ivrigt bevaka myrorna många korgblomstriga, i
synnerhet af släktena Serratula, Jurinea, Centaurea och
Helian-thus. Redan tidigt på morgonen draga enstaka bruna arbetare,
tillhörande arterna av myrsläktet Camponotus, till dessa
blomstånd och klättra uppför stjälkarna till de ännu länge slutna
blomkorgarna hos t. ex. en Serratula (fig. 244). Där sitta de orörliga
och vänta till dess att blomkorgen öppnar sig, vilket sker ungefär
vid soluppgången. På blomhyllets fjäll glänsa än här än där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
