Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Symbios - Bladskärarmyrans svampträdgårdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
430
parvis sittande tornar, vilka också föranlett dess namn.
Myrorna bita hål nära spetsen på den ena tornen och förtära den
mjuka vävnaden i det inre, som de därefter taga i besittning till
bostad. Vidröres någon gren, svärma de ilskna, bitiga små
myrorna ut i hundratal och bilda därigenom ett verksamt skydd
icke blott mot växtätande däggdjur, utan även mot de mycket
farligare bladskärande myrorna. Såsom ytterligare lockmedel
bära småbladen i spetsen de såsom föda för myrorna ytterst
begärliga s. k. Belfska kropparna (fig. 245 3 b) och därtill på övre
sidan av bladskaften en honungsbehållare.
Med de anförda exemplen är emellertid antalet myrmekofila
växter, som lämna myrorna bostad i sina delar, långt ifrån
uttömt. Sålunda äro de blåsor, som bildas vid bladets bas hos
Duroia saccifera, liksom också blåsorna vid bladbasen hos Tococa
lancifolia, inrättade till myrbostäder. Sällsammast förekomma
likväl i den malajisk-australiska övärlden de på träd växande
släktena Myrmecodia (fig. 245 4) och Hydrophytum, vilkas
knöl-formigt uppsvällda stam nästan alltid bebos av myror. Här torde
likväl svårligen växten behöva något skydd från myrorna, såsom
fallet däremot är med de förut omtalade växterna.
Dessa växter behöva nämligen skydd mot de illa beryktade
bladskärarmyrorna (Åtta), vilka å sin sida åter ingått en
förbindelse med vissa lägre växter, som tillhöra de sällsammaste
företeelser i den på sådana så rika naturen. Kring ekvatorn, men även
i södra Brasilien spela dessa myror en sådan roll, att många
kulturväxter, t. ex. rosor och oranger, icke frambringas i Brasilien
och i de små republikerna norr om Panama mångenstädes kaffe
saknar fortkomst. Det skulle till och med stå ganska illa till
med den tropiska skogens vegetation, om bladskärarmyrorna
finge husera fritt och icke hölles inom skrankorna av en annan
myra, den s. k. vandringsmyran (Eciton hamata eller
Acpano-phora), vars tåg man, enligt Bates, påträffar överallt i skogen
kring Amasonfloden. »Såsom förebud komma svärmar av små
och oroliga fåglar, vid vilkas anblick den erfarne indianen
griper till flykten, medan den okunnige europén, som nyfiket
stannar, genast överfalles av otaliga myror, som bita sig in i hans hud.
Hela djurvärlden gripes vid detta tågs ankomst av skräck och
bestörtning. Myror av andra arter, larver, spindlar, till och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
