Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åska och hagel - Blixten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
456
som en övervägande lokal företeelse efter stark uppvärmning av
de undre luftlagren, och »virvelåskväder », som stå i samband med
större barometerminima och mestadels äro utmärkande för
cyklonerna och fördenskull icke äro så lokalt begränsade eller
inskränkta endast till de varmaste dags- och årstiderna. Dylika
virvelåskväder förekomma i synnerhet ofta vintertiden på den av
Golvströmmen starkt uppvärmda Atlantens nordliga del.
I allmänhet gå åskmolnen icke särdeles högt. Högst gå de
kring Alpernas toppar, i medeltal på en höjd av 5,000 m., men
åskmoln på en höjd av 13,000 m. ha dock även iakttagits från
det 2,500 m. höga Säntis. Kring oceanernas Öberg stiga de
knappast över 2,000 till 3,000 m., och på slättbygden gå de på en höjd
av blott 1,000 m. och kunna till och med komma jorden ännu
närmare.
Enligt nyare undersökningar synes åskelektriciteten
huvudsakligen uppstå till följd av friktionen mellan den på grund av
sin uppvärmning hastigt stigande vattengasen och de på större
höjd i luften svävande små iskristaller, vilka vid någorlunda
förtätning framträda såsom de bekanta fjädermolnen. Så snart den
elektriska spänningen däruppe blivit tillräckligt stark att
övervinna luftens motstånd, sker urladdningen i den jättegnista, som
vi kalla blixt. Den elektriska spänningen i en dylik urladdning
är alldeles ofattbart stor. Om vi besinna, att de längsta gnistor,
som människan kan åstadkomma med nutidens starkaste
elektricitetsmaskiner, äro !3/2 m. långa, men att längden hos många
blixtar utgör 3, 5, ja 7 km. och ändå mera, så blir det klart, att
i en enda blixt kan utvecklas så mycket elektricitet, att man med
densamma skulle kunna låta en glödlampa om 32 normalljus
brinna i åtta år eller få tillräcklig energi att driva en
snälltågsvagn med en hastighet av 200 km. i timmen under en färd av
tre timmar.
Slår blixten ned i sandig mark, så åstadkommer den i denna
genom kvartskornens sammansmältning 3-5 m. långa s. k.
blixtrör, och ofta visa klippspetsar förglasade spår efter blixten.
Träd äro i olika grad utsatta för faran att träffas av blixten.
Mest utsatta äro ek, poppel, päronträd, i något mindre grad
lärkträd, tall och gran samt endast obetydligt björk och bok. Som
blixten räcker mycket kort tid, plägar den endast undantagsvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
