Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vulkanerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
464
massorna från det i sin topp söndersprängda berget. Detta
ask- och stenregn räckte l1^ dygn. Nästan ingen lava^utgöts,
och då himlen åter klarnade, var hela omgivningen kring den
delvis bortsprängda bergstoppen täckt av en väldig mängd av
vulkaniska produkter, som utslungats och av vattnet, som
nedstörtade ur »pinjemolnet», förvandlats till en gyttjig massa, vilken
med tiden hårdnade till fast tuff. Sydöstra delen av det
ursprungliga ringberget hade instörtat och endast en halvkrets av
detsamma, den s. k. »Somma», återstod; däremot hade en ny
central topp uppstaplats av de uppslungade massorna.
Efter detta utbrott år 79 har Vesuvius haft flera utbrott,
delvis åtskilda av mycket långa mellantider. Vid vulkanens
utbrott år 472 berättas, att askan av vinden fördes till
Konstantinopel och år 572 till Tripolis. Under vulkanens vilotid ägde
däremot, så att säga, vikarierande utbrott rum från andra
vulkaniska trakter i grannskapet såsom på de Flegreiska fälten i
närheten av Neapel och på ön Ischia. År 1198 var en s. k. solfatara
vid Puzzuoli, 1302 Monte Epomeo på Ischia i verksamhet, och
1538 uppstaplade på två dagar väldiga sten- och askmassor, som
utslungades, det 139 m. höga Monte Nuovo, d. v. s. »Nya berget»,
vid Puzzuoli. Under Vesuvius’ knappt störda femhundraåriga
vila, från 12:te till 17:e århundradet, hade berget åter täckts av
vegetation, till och med i dess krater stod en gammal skog
av ekar, stenekar och askar. Endast några enstaka fumaroler
och tre dammar med dels varmt, dels salt eller bittert vatten
påminde om de äldre vulkaniska krafter, vilka slumrade i djupet
och när som helst åter kunde träda i verksamhet. Den 15 dec.
1631 började också berget åter sin verksamhet, som inleddes med
en häftig jordbävning, och mot morgonen klyvdes under ett
fruktansvärt dån bergets sydsida. Under bildandet av ett
jättestort pinjemoln sprängdes en del av berget i luften, och den
18 december nådde fasorna sin höjd, då efter en ytterst häftig
jordbävning en oerhörd lavaström störtade fram ur kratern,
delade sig i flera grenar och på mindre än en timme på sin väg
till havet dödade 3,000 människor och förstörde en mängd hus
och anläggningar; tre lavaströmmar utgöto sig ytterligare några
hundra meter i havet. Kratertoppen, som med 40 m. höjde sig
över Somma, förlorade vid utbrottet i sin helhet 170 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
