Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meteorer - Moldauiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
576
nickel, kobolt och krom samt metalloiderna syre, Silicium, svavel,
foif or, klor, arsenik ävensom argon och helium viktiga
beståndsdelar i dem. »Deras sammansättning », säger prof. Arrhenius,
»påminner mycket om vulkaniska produkter av s. k. basisk natur,
d. v. s. sådana, som innehålla jämförelsevis stora mängder av
metalloxider och som på goda grunder anses härstamma från djupare
lager i jordens inre. Lockyer glödgade meteorstenar i den
elektriska ljusbågen och fann deras spektrum mycket nära motsvara
solens spektrum. Vi draga därav den slutsatsen, att dessa
budbärare från andra solsystem, som medföra prov på dessas kemiska
beståndsdelar, visa mycket nära släktskap med vår sol och vår
jords inre.»
Till meteorerna höra också de s. k. moldauiter, som i Böhmen,
Mähren, Ostindien och hela Sydaustralien anträffas ofta i stor
mängd. De utgöras av egendomliga glasartade kroppar, vilka
äro sammansatta av kalifältspat och kvarts och stå nära våra
yngre glasartade eruptionsstenar, t. ex. obsidianerna, men som de
icke innehålla vatten, visa de sig vara meteoriska stenbildningar.
Till följd av sin jämförelsevis lätta smältbarhet omgivas deras
yta av rännor och fåror, som uppstått genom ytlig smältning.
Måhända härstamma moldauiterna från en komet, som kommit
solen för nära, delvis förglasats och därpå upplösts i ett
meteormoln och vid en sammanstötning med jorden på henne
kvarlämnat dessa egendomliga meteroriter. Högst anmärkningsvärt
är, att många av dessa moldauiter, till följd av plötslig
avkylning, äga en sådan ytspänning, att de alldeles som de under
namn av bologneserdroppar bekanta glaspärlorna explodera, om
deras yta lätt skadas, och bli stoft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
