Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fixstjärnor, nebulosor, världarnas uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
592
1574 såg man med blotta ögat intet spår mera, och vid denna
tid var teleskopet ännu icke uppfunnet.
Även under den följande tiden uppdykte då och då plötsligt
nya stjärnor och iakttogos desto oftare, ju noggrannare man med
tillhjälp av nya och förbättrade kikare kunde iakttaga himlen
och lärde sig bestämma de synliga stjärnornas läge. Från år
1600 till 1671 upptäcktes sålunda tre nya stjärnor, som efter
någon tids lysande fördunklades, åter visade sig för en tid och
slutligen försvunno, varefter en lång tid förflöt ända till år 1848,
då en ny stjärna upptäcktes i Ophiuchus’ eller »Ormbärarens»
stjärnbild. Denna stjärna var rödaktig och tillhörde ungefär
sjätte storleken. För en kort tid ökades dess ljusstyrka för att
snart åter minskas, och sedan år 1867 har den likformigt hållit
sig något under tolfte storleken. År 1860 den 21 maj upptäcktes
i Skorpionen en ny stjärna av sjunde storleken, som den 18 maj
ännu icke kunnat upptäckas därstädes. Dess ljusstyrka minskades
hastigt, och redan den 16 juni syntes stjärnan icke mer.
Däremot uppflammade den 12 maj 1866 en förut bekant stjärna
av tionde storleken inom några timmar till en stjärna av andra
storleken, men avtog åter så hastigt i ljusstyrka, att redan den 20
maj den icke mera kunde ses med blotta ögat. Slutligen återvände
den till sin ursprungliga ljusstyrka. Den 24 november
1876 upptäcktes åter en ny stjärna i Svanens stjärnbild, avtog
hastigt i glans och sjönk i augusti 1877 till tionde storleken, vid
vilken den därefter stannat.
Medan man före spektralanalysens och spektroskopets uppfinning
vid dylika nya stjärnors uppträdande varit hänvisad
till mer eller mindre sannolika förmodanden, fann man numer,
att dylika företeelser måste vara följder av stjärnkatastrofer, vid
vilka eruptioner av glödande gaser av oerhörd våldsamhet måste
spela en huvudroll. Antingen sprack därvid stjärnan till följd
av ett plötsligt utbrott av glödande massor ur djupet eller, vilket
oftare torde ha varit förhållandet, upplöstes hela stjärnan genom
sammanstötning med en annan, måhända redan slocknad
stjärna till ett glödande gasklot. Man måste härvid ihågkomma,
att man själv ingalunda upplevat det förlopp, som man iakttager
på dessa ofantliga avstånd på himlen, ehuru allting ter sig
för oss, som om vi omedelbart bevittnade katastrofen. Ljuset,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
