Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bebodda världar - Panspermien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
619
många av dessa bebodda planeter torde till och med kunna
hysa väsen, som i andligt avseende äro oss vida överlägsna.
Här kunna vi lämna fria tyglar åt vår inbillningskraft,
övertygade att vetenskapen icke kan lämna något bevis vare sig för
^ller mot riktigheten av dessa fantasibilder.
Panspermien. - Men om man sålunda icke kan vare sig
bejaka eller förneka tillvaron av världar, som i universum bebos
av högt stående andliga väsen, uppstår däremot en annan fråga,
om icke livet i dess allra enklaste former kunnat överföras till
vår jord från i rymden kretsande världskroppar. En gång måste
ju på vår jord livet ha uppstått, sedan hennes tillstånd från att
vara en glödflytande massa avkylts till en temperatur, vid vilken
denna massa på sin yta börjat stelna. Man har också på flera
sätt sökt förklara livets uppkomst vid denna tid och ansett, att
den första levande substansen på jorden uppstått,, då de i
urvärldshavet lösta grundämnena kunnat börja inverka på
varandra och därigenom en livbegåvad förening kunnat uppstå.
Man har också försökt att med experimentets tillhjälp
ådagalägga, att livet kunnat uppstå av sig självt, d. v. s. genom
självalstring, generatio cequivoca. Som emellertid alla dylika
experiment städse misslyckats, och, då man trott dem ha lyckats,
det alltid visat sig, att levande sporer tillförts utifrån, har läran
om s j älvalstringen, numer övergivits.
I stället har en annan lära, nämligen om levande
småkroppar s förekomst överallt i världsrymden, där de förflyttas från
världskropp till världskropp, uppställts för första gången 1865
av H. E. Richter, som utgick från antagandet, att allestädes i
världsrymden små partiklar av fast substans driva omkring och
oupphörligt avstrykas från de hastigt framilande
världskropparna. Med dessa partiklar bortslungas även livskraftiga grodder
av mikroorganismer, och komma dylika grodder till andra
världskroppar, vilkas utvecklingstillstånd bereda gynnsamma livsvillkor,
i synnerhet lämplig värme och fuktighet, börja de därstädes
utveckla sig och bli utgångspunkt för en ny rik värld av organismer.
Någonstädes i världsrymden, anser Richter, ha alltid
världskroppar funnits, på vilka funnits liv i form av celler, och sålunda
antager han, att »livet funnits av evighet och av evighet utvecklats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
