Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från urskogens stigar till moderna lands- och järnvägar - Djurdragna fordon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
FÖRSTA DELEN. LANDS- OCH JÄRNVÄGARNA.
Med vagnens nutida förbättringar — särskilt sedan man löst, på
olika sätt, det svåra problemet att kunna vrida framhjulsparet —
brukar man dela en vagn i två huvuddelar, över- och underredet. Det
Fig. 22. Bärstol med hästspann.
senare kan även bestå av kälkar eller medar. Axeln består av
mellanaxeln och axelarmarna, i vars ändar det finnes hål för den så
kallade lunsen, vilken insattes sedan hjulet och lunsringen blivit
påträdda. För att hindra hjulet att glida in på mellanaxeln och därmed på
överredet sättes en stoss mellan axelarmen och mellanaxeln. Hjulet
består av navet — av trä eller metall — vilket har hål för hjulbössan.
I denna inträdes
axelarmen. Ekrarna,
som gentemot navet
utöva ett slags
hävstångsverkan, fästas
till navet. Ekrarnas
andra ändar sitta
fast i så kallade
lö-tar, vilka tillhopa
bilda hjulringen,
sammanhållen av
hjulskenan.
För fordonets
dragande begagnas
numera så gott som
uteslutande hästar.
Dessa anspännas vid
tistelstången eller vid
skalmar — skaklar eller skacklar — och för anspänningen är axeln
fast förenad med en springvåg, som går framom och är parallell med
axeln. Vid springvågen äro fästa svänglar med öglor, i vilka
dragar-nas draglinor spännas, stundom lägges draglinan med en ögla runt
Fig. 23. Ofjädrade vagnar gåvo ofta anledning till
missöden. Påven välter 1483.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
