Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från urskogens stigar till moderna lands- och järnvägar - Bana och bangårdar - Banbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BANBYGGNAD
55
rälernas motståndsförmåga även förstorats genom ökning av
dimensionerna. Dessa äro mycket varierande, från vid smalspåriga
järnvägar använda räler med liten höjd och relativt låg vikt pr meter
till stora rillskenor med en höjd av 18 cm. och 50 à 60 kilograms
vikt pr meter. Även skenornas längd varierar betydligt, och liksom
höjden tenderar längden att ökas. Å de äldre svenska modellerna var
rälslängden 7,3 meter, numera användas mest 20 meters skenor, och
15 meters längd förekommer också. Det sistnämnda måttet anses
som övre gräns för en lämplig längd. Större längder bliva till följd
av den stora tyngden ohanterliga vid lastning, lossning och inläggning
i banan. Vid långa räler bliva dessutom de vid skarvarna
oundvikliga öppningarna större vid låg temperatur än vid kortare räler.
Dessa öppningar förorsaka skarpa slag, då fordonen passera, vilket är till
skada både för spåret och den rullande materielen. I tunnlar och
hallar, där temperaturen icke växlar så mycket, ävensom i gator, där
rälerna tack vare sitt under gatuplanet nedsänkta läge äro mindre
utsatta för temperaturväxlingarnas inverkan, kunna längre räler
användas. Vid spårvägar har man till och med allt mera börjat
övergå till svetsade skarvar, varigenom de nämnda olägenheterna till följd
av slag i skarvarna helt bortfalla.
Skenskarvarna äro som synes mycket viktiga detaljer i spåret.
Vid vanliga
järnvägar sammanbindas
rälerna med
skarvjärn, ett på var sida
om rälen, samt fyra
skruvbultar.
Skarvjärnen tillverkas av
götjärn och valsas
plana eller
vinkelfor-made. Den förra
typen är äldst och
användes numera
huvudsakligen vid
mindre järnvägar
och i underordnade
spår, medan
skarvarna i huvudspår
utföras med de
kraftigare vinkelskarvjärnen. Hålen för bultarna utföras rymliga för att
medgiva de rörelser, som äro en följd av rälernas längdförändringar
Fig. 46. Skenskarv med vinkelskarvjärn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
