Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från urskogens stigar till moderna lands- och järnvägar - Tåget - Ånglokomotivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kolvar, vilka medelst kolvstänger, vevstakar och vevtappar verka
vridande på hjulen eller axlarna. I allmänhet hava lokomotiven två
cylindrar, som arbeta på samma axel, större lokomotiv hava emellertid ibland
tre eller fyra cylindrar. Man skiljer på tvillinglokomotiv och
kompoundlokomotiv. Vid tvillinglokomotiven äro cylindrarna lika stora,
och sedan ångan uträttat sitt arbete i en cylinder går den direkt till
rökkammaren, vid kompoundlokomotiven åter inkommer ångan först
med högt tryck i en mindre cylinder, högtryckscylindern, och går
därefter med minskat tryck till en större cylinder, lågtryckscylindern,
innan den föres till rökkammaren. I avsikt att förbättra ångekonomien
använder man numera ofta överhettad ånga, och erhålles
överhettningen på så sätt, att innan ångan införes i cylindern, drives den
genom smala rör inlagda i de övre rökgastuberna.
Under de senare åren hava försök gjorts att ersätta ångmaskinen
med den mera ekonomiskt arbetande ångturbinen. Ångturbinerna
hava höga varvtal, och kraftöverföringen till drivhjulen sker medels
kuggväxlar. På detta område har svensken Ljungström varit
föregångsman, och provkörningar hava utförts med av honom
konstruerade ångturbinlokomotiv. Ännu så länge stå emellertid dessa
lokomotiv på försöksstadium, och för praktiskt bruk hava de icke varit i drift.
 |
| Fig. 62. Modernt snälltågslokomotiv, typ F, å svenska statsbanorna. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
