Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från urskogens stigar till moderna lands- och järnvägar - Banor av mera säregen art - Broar, färjor och undervattenstunnlar för järnvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROAR, FÄRJOR OCH UNDERVATTBNSTUNNLAR FÖR JÄRNVÄGAR 125
väl vid Hälsingborg som vid Malmö. Dessa förslag hava dock icke
vunnit någon större tillslutning, då omkostnaderna torde bliva allt
för höga för att kunna motsvara den ekonomiska vinst, som
därigenom erhålles. I Danmark hava planer likaså uppgjorts att genom
undervattenstunnlar under Stora och Lilla Belt förena Jylland med
öarna Fyen och Själland. Tunneln under Lilla Belt torde emellertid
aldrig komma till stånd, i det danska riksdagen år 1923 beslutat och
1925 påbörjat byggandet av en bro över detta vatten.
Av särskilt intresse äro de många förslag, som uppgjorts på en
förbindelse mellan England och Frankrike under Engelska kanalen.
Den första planen på en dydlik förbindelse framlades redan år 1802
av fransmannen Matthieu. Denna plan var mycket fantastisk och
ingick däri, att mitt
i kanalen skulle
uppbyggas en stad på en
ö, som skulle
åstadkommas genom
upp-muddring från
havsbottnen. De
krigiska förhållandena,
som under början av
1800-talet rådde
mellan de båda
länderna, omkullkastade
e-mellertid den djärva
planen. År 1856 upptogs planen på nytt av fransmannen Thomé
Gamond, och denne förelade Napoleon III kostnadsförslag å förbindelse
med såväl tunnel-, som bro- och färjtrafik. På den engelska sidan
gjordes undersökningar av markförhållandena, och man kom till den
slutsatsen, att tunneln kunde föras genom ett lager av krithaltig lera,
som var lätt att bearbeta och föga genomsläpplig för vatten.
Engelsmännen blevo entusiastiska för tunnelprojektet, och år 1872 uttalade
sig överhuset för dess utförande. Ett konsortium, som skulle
handhava arbetet, bildades, och år 1875 erhöll detta bemyndigande av
parlamentet att förvärva mark för planens realiserande. På franska
sidan var intresset likaså stort, och även ett franskt konsortium
bildades, vilket år 1876 började utföra försöksarbeten på franska kusten.
Helt hastigt omkastades emellertid stämningen i England, och man
blev rädd för, att tunneln skulle bereda väg för en eventuell
invasionshär mot landet. Trots att man kunde uppställa fästningsartilleri vid
tunnelns inlopp och beskjuta den i dess längdriktning och dessutom i
Fig. 88. Mittelparti av en järnvägsbro, fotograferat
i det ögonblick det störtat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
